Radar

Morales söker skydd i Mexiko

Evo Morales på söndagen.

Bolivias president, socialisten Evo Morales, har sökt asyl i Mexiko som accepterat hans ansökan. Morales sorti innebär att landet står utan egentlig ledare. Men nyval utlovas i januari.

Mexikos utrikesminister Marcelo Ebrard bad på måndagen Bolivias utrikesminister att garantera en säker utresa för Morales. Redan när avgången var ett faktum på söndagen erbjöd Mexiko asyl.

Den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS är upplyst om asylärendet.

Till Reuters säger Ebrard att Mexiko – till skillnad från USA – ser utvecklingen i Bolivia som en statskupp.

– Det är en kupp eftersom armén krävde presidentens avgång och det bryter mot landets konstitutionella ordning.

Linde försiktig

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) är betydligt mer försiktig i sina uttalanden.

– Nu ska det bli nyval i Bolivia och det är naturligtvis positivt att man reagerar när valet inte har kallats demokratiskt eller fullt genomfört på rätt sätt, säger Linde efter måndagens EU-utrikesministermöte i Bryssel.

TT: Hur ser du på militärens agerande i det som hände i går?

– Jag kan inte säga något speciellt om det, mer än att det är positivt att man hörsammar de reaktioner som har varit om att valet inte var rättvist och att man nu gör ett nytt val, svarar Ann Linde.

Flera avhopp

Efter söndagens dramatiska händelseutveckling har Bolivia hamnat i ett läge av maktvakuum. Förutom Morales har bland annat talmannen i underhuset och gruvministern lämnat sina poster, detta sedan deras hem satts i brand i samband med protesterna.

Senatens vice talman Jeanine Anez, den som enligt konstitutionen står på tur att bli tillförordnad president, lovade på måndagen att nya val ska hållas senast den 22 januari.

USA har uppmanat Bolivias parlament att så snart som möjligt acceptera Morales avgång och införa en civilledd övergång under det politiska vakuum som uppstått.

OAS ska hålla ett särskilt möte om situationen i Bolivia på huvudkontoret i Washington. Mötet tillkommer på begäran av USA, Venezuela, Brasilien, Kanada, Colombia, Guatemala, Peru och Dominikanska republiken.

Jublande folk

Landets mångåriga president meddelade sin avgång i en tv-sändning från sin hemprovins Chapare, drygt 40 mil från La Paz.

Beskedet följdes av att den högerkristna protestledaren Luis Fernando Camacho gick in i regeringspalatset med ett symboliskt avskedsbrev som han lämnade på Morales skrivbord.

Hans avgång sker efter att protester och våldsamheter lamslagit landet efter det omstridda valet den 20 oktober. Sortin föregicks av en rapport som pekade på omfattande fusk i samband med valet. Kort efter det uppmanade landets militär honom att avgå.

När han väl gjorde det fyllde jublande folkmassor huvudstaden La Paz gator under söndagen.

Utbredd oro

Några latinamerikanska ledare beskriver omständigheterna kring Morales öde som en kupp. Bland dem finns den venezuelanske presidenten Nicolás Maduro och Argentinas nyvalde ledare Alberto Fernández.

Flera länder har uttryckt oro över händelserna i Bolivia. FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanar samtliga parter att avstå från våld.

Med Morales som president har Bolivia varit en av Sydamerikas snabbast växande ekonomier. Utvecklingen har lett till att fattigdomen har halverats. Men stödet för landets förste president från urbefolkningen har trots det minskat. Morales försök att klamra sig fast vid makten har inte setts med blida ögon av många väljare.

Bakgrund: Bolivia

En militärkupp 1964 följdes av en period av odemokratiskt styre. Under 70-talet ökade förtrycket och alla partier och fackförbund förbjöds. Efter en period med nya kupper och ekonomisk kris återupprättades demokratin 1982.

Men läget förblev politiskt, socialt och ekonomiskt instabilt. Växande klyftor och omstridd gasutvinning ledde till våldsamma massprotester i början av 2000-talet. I orons spår valdes bondeledaren och socialisten Evo Morales till president 2005. Han styrde Bolivia i 14 år, längre än någon tidigare president, till den framtvingade avgången i november 2019.

Bolivia har drygt elva miljoner invånare och en större andel ursprungsfolk bland invånarna än något annat land i Sydamerika. Landet är mer dubbelt så stort som Sverige och har stora naturtillgångar i form av naturgas, olja och mineraler. Tillväxten har varit god de senaste 15 åren, men Bolivia är ändå det ett av Sydamerikas fattigaste länder med starkt biståndsberoende och eftersatt jordbruk.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Radar

S självkritiska till misslyckad integrationspolitik

Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar är djupt självkritisk till partiets integrationspolitik.

Socialdemokraterna har under decennier misslyckats med sin invandringspolitik, visar en intern rapport som Aftonbladet tagit del av.
”Jag tycker att vi ska vara djupt självkritiska”, säger rapportens författare Lawen Redar (S), till tidningen.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

Radar

Så synar du gröna bluffar

Håll utkik efter godkända miljömärkningar för att undvika att falla för ”greenwashing” när du handlar, råder Sveriges Konsumenter.

Grönt, hållbart eller klimatneutralt? Falska miljöpåståenden i reklam är svåra för konsumenterna att avslöja, enligt en ny undersökning. Men det finns enkla knep för att undvika att gå i fällan.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.

Om undersökningen

• 16 länder ingick i undersökningen. Sammanlagt svarade 16 323 personer mellan 18 och 74 år på enkäten under maj och juni 2023. 1 018 av dem var från Sverige.
• 43 procent av de svarande säger sig ha sett exempel på greenwashing de senaste 12 månaderna.
• Okunskapen är samtidigt stor – en av tre säger sig förstå klimatpåståenden som låga koldioxidutsläpp, lågt klimatavtryck och koldioxidkompenserat.
• Ett exempel på felaktig uppfattning är att 17 procent tror att en vara som är klimatneutral har producerats utan klimatutsläpp.
Källa: Sveriges Konsumenter