Mexikos utrikesminister Marcelo Ebrard bad på måndagen Bolivias utrikesminister att garantera en säker utresa för Morales. Redan när avgången var ett faktum på söndagen erbjöd Mexiko asyl.

Den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS är upplyst om asylärendet.

Till Reuters säger Ebrard att Mexiko – till skillnad från USA – ser utvecklingen i Bolivia som en statskupp.

– Det är en kupp eftersom armén krävde presidentens avgång och det bryter mot landets konstitutionella ordning.

Linde försiktig

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) är betydligt mer försiktig i sina uttalanden.

– Nu ska det bli nyval i Bolivia och det är naturligtvis positivt att man reagerar när valet inte har kallats demokratiskt eller fullt genomfört på rätt sätt, säger Linde efter måndagens EU-utrikesministermöte i Bryssel.

TT: Hur ser du på militärens agerande i det som hände i går?

– Jag kan inte säga något speciellt om det, mer än att det är positivt att man hörsammar de reaktioner som har varit om att valet inte var rättvist och att man nu gör ett nytt val, svarar Ann Linde.

Flera avhopp

Efter söndagens dramatiska händelseutveckling har Bolivia hamnat i ett läge av maktvakuum. Förutom Morales har bland annat talmannen i underhuset och gruvministern lämnat sina poster, detta sedan deras hem satts i brand i samband med protesterna.

Senatens vice talman Jeanine Anez, den som enligt konstitutionen står på tur att bli tillförordnad president, lovade på måndagen att nya val ska hållas senast den 22 januari.

USA har uppmanat Bolivias parlament att så snart som möjligt acceptera Morales avgång och införa en civilledd övergång under det politiska vakuum som uppstått.

OAS ska hålla ett särskilt möte om situationen i Bolivia på huvudkontoret i Washington. Mötet tillkommer på begäran av USA, Venezuela, Brasilien, Kanada, Colombia, Guatemala, Peru och Dominikanska republiken.

Jublande folk

Landets mångåriga president meddelade sin avgång i en tv-sändning från sin hemprovins Chapare, drygt 40 mil från La Paz.

Beskedet följdes av att den högerkristna protestledaren Luis Fernando Camacho gick in i regeringspalatset med ett symboliskt avskedsbrev som han lämnade på Morales skrivbord.

Hans avgång sker efter att protester och våldsamheter lamslagit landet efter det omstridda valet den 20 oktober. Sortin föregicks av en rapport som pekade på omfattande fusk i samband med valet. Kort efter det uppmanade landets militär honom att avgå.

När han väl gjorde det fyllde jublande folkmassor huvudstaden La Paz gator under söndagen.

Utbredd oro

Några latinamerikanska ledare beskriver omständigheterna kring Morales öde som en kupp. Bland dem finns den venezuelanske presidenten Nicolás Maduro och Argentinas nyvalde ledare Alberto Fernández.

Flera länder har uttryckt oro över händelserna i Bolivia. FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanar samtliga parter att avstå från våld.

Med Morales som president har Bolivia varit en av Sydamerikas snabbast växande ekonomier. Utvecklingen har lett till att fattigdomen har halverats. Men stödet för landets förste president från urbefolkningen har trots det minskat. Morales försök att klamra sig fast vid makten har inte setts med blida ögon av många väljare.