Den 31 januari 2020 får omkring 750 ensamkommande ungdomar beskedet att de har tre dagar på sig att hitta ett eget boende. Personerna omfattas av den så kallade gymnasielagen som ger dem rätt att stanna i Sverige för att fullfölja gymnasiet, men ska alltså inte vara statens ansvarsområde i fortsättningen efter Migrationsverkets rättsliga ställningstagande från i måndags.

– Vi förstår att det här är ett väldigt tungt besked för personerna i och med att det innebär så stora förändringar. Det är därför vi avvaktar med att skriva ut dem fram till den 31 januari, med hänsyn till att de ska kunna studera klart höstterminen men också få tid att leta efter ett nytt boende. Men vi gör det också med hänsyn till kommunerna, säger Veronika Lindstrand Kant, avdelningschef för nationell samordning vid Migrationsverket.

Stöd från kommunen

Migrationsverket hänvisar till en dom i kammarrätten i juni som slår fast att personer som har uppehållstillstånd men inte omfattas av bosättningslagen, inte heller ska få boende eller dagersättning från myndigheten. Ansvaret går i stället över till individen.

– Vi hoppas att så många som möjligt ska kunna hitta eget boende, men om personerna inte kan det finns det naturligtvis en möjlighet att ansöka om bistånd från kommunen, säger Lindstrand Kant.

Men Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som företräder landets kommuner och regioner, kan inte garantera att hela gruppen får tak över huvudet eftersom det är osäkert om socialtjänstlagen omfattar dem som fortfarande väntar på besked om uppehållstillstånd.

– Nej, och det är förstås bekymmersamt att regelverket är så komplicerat att en del unga människor kommer att befinna sig i ett glapp mellan att få uppehållstillstånd och att tvingas lämna Migrationsverkets boenden, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg vid SKL.

– Här håller vi på och analyserar frågan och får återkomma till kommunerna med vårt besked.

Vänder sig till regeringen

SKL är kritisk mot att Migrationsverket inte har drivit frågan till högsta instans innan myndigheten fattat ett beslut, och uppmanar dessutom regeringen att se till att lagstiftningen blir tydligare.

– Det vi vänder oss mot i första hand är bollandet fram och tillbaka när rättsläget är osäkert, säger Lennartsson.

– Här borde lagstiftaren ta sitt ansvar och peka på vad som faktiskt ska gälla.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.