Allt omkring oss innehåller kemikalier. Prylarna runt omkring oss – i våra hem, på våra arbetsplatser, ja, överallt egentligen – släpper hela tiden ifrån sig låga doser av giftiga ämnen. Men ämnena riskbedöms nästan alltid en och en, trots att risken med blandningen många gånger är större än varje kemikalie för sig.

All kemikalielagstiftning bör därför ta hänsyn till kombinationseffekterna, även kallade ”cocktaileffekterna”. Det slås fast i utredningen Framtidens kemikaliekontroll som nu lämnats till regeringen.

– Användningen av kemikalier har i volym räknat ökat ungefär 400 gånger sedan 30-talet. Man kan säga att flödet av varor är som ett flöde av kemikalier. Exponeringen vi utsätts för i dag är högre än någonsin, säger regeringens särskilda utredare Christina Rudén.

Allvarliga konsekvenser

Den blandning av kemikalier som vi människor dagligen utsätts för har grovt underskattats, vilket också tunga rapporter de senaste veckorna har visat, menar hon.

– Fertiliteten minskar och barn får lägre IQ. Bara en sådan effekt kan vara väldigt allvarlig på en samhällsekonomisk nivå. Kemikalier har också pekats ut till en av de viktigaste faktorerna till att vi tappar biodiversitet (biologisk mångfald), vilket är otroligt allvarligt både för planeten och för oss.

Hormonstörande kemikalier finns i kläder, möbler, matförpackningar och elektronikartiklar, vilket kan leda till hormonrelaterade cancerformer som bröstcancer och prostatacancer. Även infertilitet, inlärningssvårigheter, fetma och diabetes är hälsoproblem och sjukdomar som alla kunnat kopplas till exponering av hormonstörande kemikalier.

Yttersta ansvaret hos industrin

I dagsläget finns 22 000 industrikemikalier, av vilka 200 identifierats som särskilt farliga. Men det kan enligt Christina Rudén röra sig om betydligt fler. Det yttersta ansvaret har industrin, men ansvaret ligger även hos myndigheterna att granska den, och hos lagstiftarna som bestämmer vad som är en acceptabel exponering, och hur kemikaliekontrollen ska göras.

– Som konsumenter gillar vi de coola tekniska egenskaperna som prylar har, som nonstick-stekpannor eller goretex-skor. Det låter toppen i marknadsföringen, men vi får aldrig information om vilken kemikalie som gör det där häftiga och vilka eventuella biverkningar det har. Den informationen får vi om läkemedel men inte om våra prylar.

Elva förslag

I utredningen ges elva konkreta förslag på hur kemikaliekontrollen kan förbättras. Ett av dem som snabbt skulle få effekt är förslaget om en så kallad fördelningsfaktor på tio procent.

– I stället för att kemikalier tillåts släppas ut hela vägen upp till vad som anses säkert för den enskilda kemikalien, så säger vi att det ska vara tio procent av vad som anses säkert. På så sätt tar vi i alla fall lite höjd för att det finns andra kemikalier som uppstår tillsammans. Men ska man ta ett helhetsgrepp på kombinationen av kemikalier är det väldigt mycket mer som behöver göras, säger Christina Rudén.

"Bra första steg"

Många av de förslag som nu föreslås har Naturskyddsföreningen arbetat för i över 15 år. Samtidigt som förslagen välkomnas pekar organisationen på att ytterligare insatser kommer att krävas.

– Det är ett bra första steg, men vi tycker att man ska gå ännu längre så småningom. Exempelvis kommer man inte undan det faktum att vissa ämnen är svårnedbrytbara och halterna byggs upp under väldigt lång tid i miljön, vilket innebär att vi förr eller senare når upp till de här gränsvärdena vi satt även om de sänks till tio procent, säger Kristina Volkova Hellström, doktor i biologi och sakkunnig på Naturskyddsföreningens miljögiftsavdelning.

– Vi tycker också att man ska våga förbjuda neurotoxiska och hormonstörande ämnen som har oönskade egenskaper.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.