Förra veckan avslutades årsmötet för det afrikanska samarbetsprojektet AFR100 där 28 afrikanska länder har gått samman för att återskapa över 100 miljoner hektar förstörd mark före 2030. Under mötet i Ghana tillsattes fem ungdomsambassadörer som ska engagera kontinentens unga mer i arbetet.
En av dem är sydafrikanen Siyabulela Sokomani som är delägare i en plantskola och som sedan länge varit engagerad i att återintroducera inhemska träd och växter. Han valdes för att hans företag är ett gott exempel på att det går att skapa hållbara, lönsamma företag inom restaureringen av förstörd mark.
– Jag säger alltid att det är lätt att starta ett trädgårdsföretag eftersom du har ditt startkapital rakt framför dig. Du kan samla frön och sticklingar från dina kvarter, från ett träd, säger han.
Siyabulela Sokomani växte upp i kåkstaden Khayelitsha utanför Kapstaden i Sydafrika. Under apartheideran var området gravt eftersatt och det fanns inga gröna lungor. Tack vare en lärare började Siyabulela Sokomani och hans vänner förstå vikten av miljöarbete, återvinning och odling.
Förutom sitt företag har han tillsammans med barnrättsaktivisten Ondela Manjezi startat organisationen Township Farmers som driver kampanjen #runningtreecampaign. De samlar in pengar för att plantera omkring två tusen träd i Khayelitsha.
Hot mot matförsörjningen
Markförstöring är ett hot mot den globala säkerheten, enligt FN:s konvention mot ökenspridning, UNCCD, som uppger att två tredjedelar av Afrika består av öken eller uttorkad mark. I år saknar samtidigt omkring 45 miljoner människor i Afrika, främst i östra och södra delen, trygg tillgång till mat.
Och förutom att vara avgörande för matsäkerhet så är återplantering av träd och andra växter viktigt för att minska den globala uppvärmningen, enligt FN:s klimatpanel. I den rapport som släpptes i augusti uppmanar författarna till omfattande åtgärder för att stoppa jordförstöringen och ökenspridningen.
Engagera de unga
Många menar att det enda sättet att lyckas är att engagera unga människor i arbetet. En av dem är Wanjira Mathai, som bland annat är ordförande för Wangari Maathai Foundation. I Afrika är omkring 60 procent av befolkningen under 25 år.
– Om vi inte arbetar med unga, vilka arbetar vi då med? De är trots allt i majoritet, säger hon.
Wanjira Mathai menar att många unga är engagerade i miljöfrågor och vill göra mer – men att det sällan bereds plats för dem. Ofta avfärdas de som ”för unga”.
Dessutom är arbetslösheten bland unga på kontinenten är hög. Enligt Afrikanska utvecklingsbanken gäller det 420 miljoner av kontinentens befolkning mellan 15 och 35 år.
Agroforestry
Honorine Uwase Hirwa, grundare av ett initiativ i Rwanda där fler än 15 000 unga rwandier har lärt sig att plantera träd, menar att det finns många möjligheter för unga att få sysselsättning inom restaureringen av mark.
– Man kan exempelvis starta en plantskola, plantera fruktträd och sälja frukt. Det handlar om att ge de unga kunskaperna och göra det möjligt för dem att få lån, säger hon till IPS.
Mamadou Diakhite, verksam inom det nya partnerskapet för Afrikas utveckling, NEPAD, sa vid mötet i Ghana att återskapandet av mark handlar om mycket mer än bara att planera träd.
– Det finns missuppfattningar om att AFR100-initiativet bara handlar om att plantera träd och att sätta upp staket och hindra lokalbefolkningen från att komma åt dem, vilket är precis motsatsen av vad vi gör, säger han. Det handlar mer om agroforestry och agroekologiska system.
Han menar att det handlar om att förstå landskapet som en mosaik och att sedan upprätthålla landskapet som en helhet.
Lokala trädarter
Siyabulela Sokomani påpekar också hur viktigt det är att rätt sorts träd blir planterade, det kvittar hur stora och spektakulära initiativ det är om arterna inte är anpassade och hemmahörande till platsen. Han berättar att han exempelvis hört om projekt där kinesisk poppel har använts, ett träd som inte växer naturligt i Afrika.
– Du kan inte återställa förstörda landskap med exotiska arter. säger han.
Om de lokala samhällena blir involverade i projekten med lokala trädsorter tror han också att de resulterande företagen kan bidra till att minska utflyttningen från byarna in till städerna.
– Låt oss börja i dag, för vi har egentligen ingen tid att spilla när det kommer till att förebygga klimatkrisen, säger han.
