Radar

Regeringens klimatpolitik når inte målen

Miljö- och klimatminister samt vice statsminister Isabella Lövin (MP).

Regeringens klimatpolitik räcker inte till för att nå målen om minskade utsläpp. Det är allvarligt, säger Klimatpolitiska rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna. Rådet menar också att politikerna måste tänka på fördelningspolitiska effekter och på att klimatpolitiken kan slå olika i land och stad eller mellan olika generationer.

Regeringen tillsatte för drygt ett år sedan ett oberoende klimatpolitiskt råd som ska utvärdera Sveriges klimatpolitik. Den första utvärderingen visar att politikerna inte kan slå sig till ro om klimatmålen ska nås.

De senaste tre åren har Sverige haft en utsläppsminskning på mindre än en procent. Rådets ordförande Ingrid Bonde konstaterar att det inte räcker på långa vägar.

Riksdagen har beslutat att Sveriges klimatpåverkande utsläpp ska vara netto noll 2045.

Inte underkänt

Rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna vill dock inte ge regeringens klimatpolitik underkänt.

– Den får inte underkänt, däremot pekar vi på att just nu går omställningen för långsamt, säger han.

Förutom att politikerna gjort för lite, så beror de senaste årens låga utsläppsminskningstakt på att svensk ekonomi gått starkt med ökade utsläpp som följd. En annan orsak är, enligt Kuylenstierna, att bränsleeffektiviteten i nya bilar inte utvecklats så snabbt som tidigare.

Flera rekommendationer

Rådet rekommenderar regeringen att klargöra att målet netto noll utsläpp 2045 innebär nollutsläpp i de flesta sektorer. Det innebär bland annat att undantagen i koldioxidbeskattning för jordbrukssektorn behöver tas bort.

En annan rekommendation är att lagstiftningen görs om så att regeringen kan säga nej till etablering av verksamheter, till exempel ny industri, som motverkar klimatmålen.

I transportsektorn är läget särskilt bekymmersamt. I den sektorn ska utsläppen ha minskat med 70 procent till 2030. Om inte mer görs så bedömer rådet att Sverige bara kommer halvägs till 2030.

Men man är ändå optimistisk och pekar på att det finns tekniska och ekonomiska förutsättningar för att accelerera Sveriges klimatomställning.

Stoppdatum för bensin

Rådet uppmanar regeringen att ta fram en tidsbestämd handlingsplan för att nå fossilfria transporter bortom 2030. Det rekommenderar också att regelverk förändras för att stärka en samhällsplanering för minskat bilberoende.

Rådet vill se ett stoppdatum för när fossila drivmedel som bensin och diesel inte längre ska få säljas i Sverige. Rådet sätter inte upp något årtal, men uppgav på presskonferensen att 2030 skulle vara fullt möjligt.

En annan rekommendation är att sluta subventionera bilägande, bilkörning och parkering. Det handlar framförallt om att avskaffa skatteförmåner för tjänstebilar och tjänsteparkering.

Ny beskattning behövs

Rådet rekommenderar också att regeringen börjar utreda en ny sorts vägtrafikbeskattning. Den bygger i dag på drivmedelsskatter, men när elbilarna blir allt fler så behöver systemet göras om. Dels för att staten ska få in pengar till väginfrastruktur och dels för att det inte ska bli för många bilar på vägarna.

Kuylenstierna kan tänka sig att man beskattar körsträcka i stället, men understryker att man då behöver ta hänsyn till behoven på landsbygden.
Rådet trycker på att politikerna måste tänka på fördelningspolitiska effekter och på att klimatpolitiken kan slå olika i land och stad eller mellan olika generationer.

För att omställningen ska vara effektiv och kunna gå snabbt så är det viktigt att få med sig hela samhället, säger Kuylenstierna.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.