Radar

FN vädjar om hjälp till cyklonkatastrofen

Personal bär bort en kropp i Chimanimani i Zimbabwe, som drabbades hårt av cyklonen Idai.

FN vädjar om medel för hjälpinsatser till katastrofen efter den dödliga cyklonen Idai, vars omfattning ännu inte går att överblicka. Hjälparbetare fortsätter strömma mot Moçambique, Zimbabwe och Malawi för att hjälpa överlevande.

Fem dagar efter cyklonens framfart har hundratals människor bekräftats döda och hundratusentals liv är fortfarande i riskzonen, meddelar myndigheterna.

– Vi vet ännu inte tillräckligt om hur mycket som har förstörts för att ge en exakt uppskattning av hur mycket resurser vi behöver, men summan kommer att vara omfattande, säger Farhan Haq vid FN.

Tidigare har FN uppgett att målet är att hjälpa runt 600 000 personer de närmaste veckorna.

Fortfarande under vatten

FN:s livsmedelsprogram WFP prioriterar att rädda människor som inte kan ta sig ifrån de översvämmade områdena, och att organisera tillfälliga boenden för de som räddas.

– Situationen har egentligen inte förbättrats. I Buzi är byarna fortfarande under vatten, säger Deborah Nguyen vid WFP.

I Moçambique har 217 människor bekräftats döda i katastrofen. 3 000 har räddats och 15 000 behöver fortfarande få hjälp, meddelar landets mark- och miljöminister, enligt Reuters.

I Zimbabwe har 100 människor bekräftats döda men dödstalet väntas stiga till 300. Minst 217 människor har rapporterats saknade i Chimanimani in Manicaland, en provins som gränsar till Moçambique. Området är avskuret eftersom vägarna fått stora slukhål och broar förstörts. Försvarsminister Perrance Shiri säger att landskapet påminner om ”efterdyningar efter ett fullskaligt krig”.

Totalt påverkas runt 200 000 människor i landet, enligt FN.

I Malawi har nästan en miljon människor påverkats och mer än 80 000 tvingats lämna sina hem, enligt FN.

Risk för sjukdomar

Hjälporganisationen Oxfam varnar för risken för sjukdomsutbrott till följd av cyklonen som drabbade sydöstra Afrika.

I Malawi har människor vars hem har förstörts samlats i läger. En del byar kan bara nås med helikopter eller båt.

”Latriner och avloppssystem har svepts bort eller förstörts. Människor måste uträtta sina behov i buskarna – det kommer att leda till svåra vattenburna sjukdomar”, säger John Makina vid Oxfam i ett pressmeddelande.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.