Skalbaggsforskaren Mikael Sörensson vid Lunds universitet har tillsammans med en spansk forskarkollega sållat bland löv och i komposter för att samla in arter av de pyttesmå fjädervingarna. Därefter har skalbaggarna förökats i glasburkar. Larverna har i ett sista steg undersökts i jakt på strukturer i deras borst och porer.

Pilligt arbete

– Tro det eller ej, men vi har dissekerat larverna för hand med vanliga verktyg. Eftersom larverna är millimeterstora och väldigt smala får man vara väldigt försiktig på händerna och använda sig av mikroskop och tunna nålar. En och annan larv har gått förlorad, men de flesta har klarat sig bra, säger Sörensson.

Kartläggningen ledde till att forskarna upptäckte en ny underfamilj, Nossidiinae, inom fjädervingarna som har förändrats väldigt lite sedan arterna uppstod för omkring 200 miljoner år sedan.

En annan viktig slutsats är att det ibland kan vara lättare att systematisera insekter utifrån larverna, i motsats till att utgå från hur de vuxna exemplaren ser ut.

– Ofta förlitar man sig inom den zoologiska världen på hur de vuxna djuren ser ut. Men det har visat sig att larverna fungerar minst lika bra om inte bättre för att systematisera, eftersom de har bevarat en massa ursprungliga drag som de vuxna djuren har förlorat. Då kan man också göra sig en bild av hur den tidiga evolutionen har gått inom gruppen, säger Sörensson.

Studien är publicerad i vetenskapstidskriften Invertebrate Systematics.