Radar

USA påbörjar klivet från Parisavtalet

Ett kolkraftverk i den amerikanska delstaten Georgia är en av de största utsläppskällorna i USA.

USA har tagit det första formella steget från Parisavtalet. Amerikanerna har meddelat FN sin avsikt att lämna det internationella klimatavtalet och blir den enda nationen som står utanför.

Att USA formellt meddelar FN att man ska lämna avtalet startar en process där landet har gjort det om ett års tid.

Det globala klimatavtalet ingicks vid toppmötet COP21 i Paris 2015 och syftar till att länderna ska höja ambitionerna för att minska utsläppen av växthusgaser och begränsa uppvärmningen av planeten – för att nå det så kallade 1,5-gradersmålet som är alltmer avlägset enligt prognoserna.

”Ekonomisk börda”

Den amerikanske presidenten Donald Trump har sedan tidigare lovat att USA kommer att kliva ifrån avtalet och sagt att detta kommer att gynna landets olje- och kolindustrier. När utrikesminister Mike Pompeo nu tillkännager att processen påbörjas för han, likt Trump, fram att avtalet innebär en ”orättvis ekonomisk börda” för USA.

Han beskriver landet som ”världsledande” för att minska utsläpp, öka tillväxten och säkerställa amerikaners energibehov, i ett inlägg på Twitter:
”Vår modell är en realistisk och pragmatisk sådan.”

När Trumps föregångare Barack Obama skrev under avtalet lovade han att USA skulle skära ned på utsläppen av växthusgaser med 26–28 procent till år 2030, jämfört med nivåerna 2005.

Jämför med Kina

Donald Trump har återkommande relativiserat de amerikanska utsläppen mot Kinas. USA och Kina är de två länder som står för de största utsläppen.

– Vad vi inte kommer att göra är att bestraffa det amerikanska folket samtidigt som vi gör utländska förorenare rikare, sade Trump den 23 oktober, då han talade vid en konferens som hölls av skiffergasindustrin.

COP25 hålls i Spanien i början av december, efter att Chile avsagt sig värdskapet med anledning av det oroliga läge som råder där.

USA kommer att lämna avtalet helt och hållet den 4 november nästa år, dagen efter landets nästa presidentval.

Klimatkrisen och 1,5-gradersmålet

Vid klimatmötet i Paris 2015 (COP21) beslutade de deltagande länderna om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturhöjningen. Enligt avtalet åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla höjningen av den globala medeltemperaturen väl under två grader jämfört med förindustriell tid, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grader. Det kallas för 1,5-gradersmålet.

Om den globala uppvärmningen blir 1,5 grader väntas den genomsnittliga temperaturhöjningen i Sverige bli ännu högre. 1,5–2 grader varmare på sommaren och under vintern så mycket som 2–3 grader.

Just nu säger prognoserna att världen är på väg mot en temperaturhöjning på 3 till 3,5 grader fram till år 2100. För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala växthusgasutsläppen halveras till år 2030, vilket ses som en näst intill omöjlig uppgift.

2018 blev världens koldioxidutsläpp högre än någonsin tidigare. De sammanlagda utsläppen av koldioxid i atmosfären väntades sluta på rekordhöga 37,1 miljarder ton.

Källa: FN, Global Carbon Project, SMHI, Världsmeteorologiska organisationen, Lunds universitet, COP24

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV