Aldrig har behovet av frihetlig grön journalistik varit större. Vi fortsätter därför nu rekrytera fler medarbetare för bygget av ett grönt mediehus som förmedlar nyheter, analyser och samhällsdebatt i både gamla och nya former. Vi söker er som vill vara med på denna resa, ni som också tycker att världen behöver mer av frihetligt gröna tankar och journalistik. Som vill ha ett jobb som bidrar till en bättre värld, där du inte bara är ett kugghjul i konsumtionssamhället.

Vi erbjuder en kreativ miljö där du har stora möjligheter att påverka din egen, företagets och tidningarnas utveckling. En frihet att ofta kunna påverka arbetstider och jobba på distans flera dagar i veckan. 

Digital produktägare och utvecklare

Under de närmaste åren kommer vi satsa stort på vår digitala nyhetsförmedling. Vi behöver därför någon med bred kompetens som vill bygga upp vårt arbete med de digitala kanaler. Någon som vill projektleda arbetet och vara en länk mellan utvecklare, redaktörer samt företagets och redaktionernas ledningar. En projektledare med produktfokus som inte är rädd för att när det behövs och är effektivast själv arbeta hands-on med design och utveckling. Du kommer att ansvara för att såväl forma hur vi arbetar med den digitala utvecklingen som löpande drift, utveckling av befintliga lösningar och upphandling av nya lösningar på webb. Det inkluderar:

• långsiktig och övergripande planering för företagets digitala kanaler utifrån företagets och redaktioners övergripande mål och konkretiserande av det i olika projekt
• eget hands-on, löpande underhåll och utveckling av sajter, t.ex. bugghantering
• upphandling, projektbeställare och projektledning
uppföljning och utvärdering

Vi söker dig som:
• är van projektledare och van vid att ta fram projekt–/genomförandebeskrivningar med budget och budgetramar som är tydliga för alla parter, även för dem som saknar den tekniska kompetensen
har en stor bredd både i intresse och kunskap och gillar att både jobba med övergripande och med konkret eget fixande
• är förändringspositiv. Gillar när produkterna, arbetet och arbetsplatsen utvecklas
• är proaktiv och ställer de frågor som ledning, redaktörer och andra uppdragsgivare/beställare inte tänker på.

Det är ett plus men inget krav om du uppfyller några av nedanstående saker:
• Har erfarenhet av att optimera inflödet av besökare och få dom att ta ytterligare steg
• Har kunskap inom HTML/CSS, Javascript och PHP
• Har jobbat med nyhetssajter eller andra dynamiska sajter
• Kan WordPress, Prenly och Klarna Checkout
• Har erfarenhet av sökmotoroptimering
• Har en vana vid att skriva ekonomiska och tekniska ansökningar
• Har jobbat med sajter som säljer prenumerationer eller andra liknade • produkter och förstår MHG:s affärsmodell
• Har bra koll på open source och färdiga program/moduler.
• Har erfarenhet av optimering för sökmotorer etc
• Har erfarenhet av integrationer av olika systemen (webb, app, prenumerationsregister, betallösningar etc).
• Har ett öga för bra användarupplevelser och bra på att skapa pedagogiska sajter
• Har erfarenhet av journalistik.

Ansökningstid: Vi intervjuar löpande. Du kan söka tills tjänsten är tillsatt.
Start: Snarast, efter överenskommelse.
Omfattning: Heltid i grunden, men att jobba med delar på deltid eller konsultbasis är också möjligt.
Placering: Stockholm, med möjlighet att jobba på distans flera dagar i  veckan.

Tror du att detta skulle passa dig skicka ett mejl till intresseanmalan@tidningensyre.se. Skriv namnet på tjänsten, så som den är benämnd ovan, i ämnesraden. För att få en bra sammansatt grupp välkomnar vi extra mycket intresseanmälan från dig som har en bakgrund i en annan del av världen och/eller inte är man.

De senaste åren tycks kriserna ha avlöst varandra: Det har varit pandemi, energikris, ekonomisk kris, säkerhetskris (och krig), för att inte tala om den den ständigt överhängande klimatkrisen.

Krisbegreppet är det som fått inleda 2020-talet. Det belyser att vi som lever här och nu, precis som den senaste IPCC-rapporten konstaterade, står inför ett val. Vad vi väljer att göra här och nu kommer vara avgörande för framtida generationer på ett akut sätt. Men när det talas om framtida generationer glöms ofta majoriteten bort. Människan är verkligen inte den enda arten på planeten. Den kris som kanske flest levande varelser påverkas av, men som vi människor ofta tycks glömma, är den allt allvarligare artkrisen.

Enligt World Economic forums Global risks report 2023 är förlust av biologisk mångfald och ekosystemkollaps nummer fyra på listan över de största globala riskerna de kommande tio åren. Cirka 25 procent av de växter och djur som finns på Jorden är hotade, enligt den internationella organisationen IPBES senaste rapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

I Sverige klassas 4 746 arter som rödlistade av de 21 700 som bedömts i Artdatabankens rödlista från 2020, en ökning från 2015 då siffran var 4 273. Där återfinns bland annat lo, brunbjörn och fjällräv, som varit rödlistade sedan tidigare. Nytillkomna arter är bland annat igelkott och skogshare. IPBES skriver att om vi inte agerar för att förhindra detta nu kommer den takt arter dör ut i att accelerera – och det sker redan i en takt som är tio- till hundratals gånger högre än vad den varit de senaste 10 miljoner åren.

När man pratar om olika kriser är det lätt att tänka att olika system är separerade från varandra. Ekonomikrisen är en grej, klimatkrisen en annan. Men med det tankesättet kommer vi aldrig åt roten till att vi lever i en tid där kriserna avlöser varandra.

Artkrisen belyser detta med smärtsam tydlighet. Liv existerar alltid som en del av en helhet. Vårt ekonomiska system drivs av konsumtion. Konsumtionen innebär att resurser måste förbrukas, och hur vi brukar dem spelar roll för världens alla kriser – och alla världens invånare. När vi utarmar de resurser vi har med monokulturer i såväl skogsbruk som jordbruk påverkar det andra arters möjlighet att överleva. Och när dessa arter dör får vi ännu skörare ekosystem, som är känsliga för förändring, sjukdomar och andra typer av angrepp. Detta leder till förändrad tillgång till olika produkter, till exempel mat och trä, och det påverkar i sin tur ekonomin. Allt hänger ihop.

Enligt såväl WWF som IPBES är de främsta drivkrafterna bakom artkrisen jordbruk och skogsbruk, jakt och fiske, föroreningar och utsläpp, gruvdrift och resursutvinning, invasiva arter och klimatförändringar. Dessa drivkrafter sammanfattar i princip hela det system som vi byggt vårt samhälle på, och som går ut på en ohämmad konsumtion av ett fåtal, grundat i ett ideal av evig tillväxt på bekostnad av planetens resurser och invånare.

Artkrisen är det faktum som understryker alla övriga kriser. Vi har ihjäl såväl oss själva som alla andra på den här planeten och det måste få ett slut. Vi behöver nationella och internationella handlingsplaner för att bevara den biologiska mångfalden och stoppa det massiva utdöende vi själva är orsak till. Kunming-Montreal-avtalet var en början. När Naturvårdsverket ska presentera sin handlingsplan för den biologiska mångfalden den 3 november får vi hoppas att de tagit artkrisens massiva framfart på allvar. Det är hög tid att agera på det vi lovat såväl våra barn som alla andra framtida generationer på den här planeten.

Elektrifieringen kräver snabbt ökande utvinning av ämnen som är eller riskerar att bli bristämnen, däribland litium och nickel, samt så kallade konfliktmetaller som kobolt. Kobolt kallas ibland ”blodsmineral”, eftersom brytningen är förenad med livsfarliga arbetsförhållanden. 

Det finns med andra ord flera skäl att söka andra ämnen för världens batteribehov. En svårighet är att lagra tillräckligt mycket energi i batteriet. 

Nu har svenska Northvolt skapat battericeller utan konfliktmineral med ett energiinnehåll på 160 wattimmar per kilo, vilket är en bit i från dagens litiumjonbatterier som ligger på över 200 wattimmar per kilo – men samtidigt nästan dubbelt så högt som tidigare lösningar, uppger Northvolt i Dagens nyheter. 

– De här batterierna är tänkta för energilagring, som till exempel är ett sätt att göra vindkraftverk och solceller till ännu mer attraktiva energikällor. Våra celler blir billigare och klarar mer hetta – det är bra för marknader som Indien, Mellanöstern och Afrika, säger Anders Thor, global kommunikationschef på Northvolt till tidningen.

I de nya batterierna har litium, nickel, mangan och kobolt ersatts med ett salt som kallas preussiskt vitt och består av järn, kväve, natrium och kol – vanliga grundämnen vars brytning inte är begränsade till ett fåtal platser på jorden, som är fallet med litium.

De första natriumjonbatterierna kommer att nå kunder under nästa år.

Någon lösning för bilbatterier har Northvolt dock inte i dag.

– Vi kommer att fortsätta forska kring ett natriumbatteri även för fordon, men det ligger ett antal år framåt, säger Anders Thor till DN.