Radar

Naturskyddsföreningen kräver bättre stöd för aktivister

Handavtryck i lera och låtsasblod utanför gruvbolaget Vales kontor i Rio de Janeiro, Brasilien, under en protest mot bolagets bristande säkerhet efter en damolycka som dödade flera människor i vintras.

Människor som försvarar miljön och naturområden mot exploatering är i många länder dubbelt utsatta, både från staten och från företag som försöker stoppa dem. Situationen för de som arbetar i civilsamhället har globalt förvärrats de senaste tio åren, med i värsta fall dödlig utgång.

Naturskyddsföreningen har i sin senaste rapport ”Miljöförsvarare under attack – om hoten mot dem som skyddar vår natur” samlat vittnesmål från sina samarbetsorganisationer över hela världen. I länder som Brasilien, Filippinerna, Sydafrika och Indien rapporterar de om hur miljöförsvarare hotas, trakasseras och mördas.

– Sveriges regering måste nu ta krafttag i frågan om miljöförsvarares utsatthet genom att stoppa ohållbara investeringar som drabbar både människor och miljö. Det behövs också lagstiftning som ålägger företag att genomföra seriösa riskanalyser innan de investerar i och verkar i högriskländer, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare, i ett pressmeddelande.

Organisationen lyfter i rapporten en rad krav på stater, att exempelvis arbeta mot korruption och förebygga konflikter som uppstår vid exploatering och uppmanar också civilsamhället att bygga breda allianser: ”Fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen, människorättsorganisationer, miljörörelsen med flera. Behöver alla stärka banden sinsemellan och diskutera såväl problembild som strategier.”

De kräver också att EU och FN arbetar för att främja och stärka civilsamhället genom de regel- och ramverk som de förfogar över.

Civilsamhället särskilt drabbat

Rapportförfattaren skriver att utvecklingen på många områden har varit positiv i världen det senaste halvseklet men hänvisar till det internationella demokratiinstitutet Idea som rapporterar om ett trendbrott under de senaste tio åren där den demokratiska utvecklingen har gått tillbaka i flera länder.

Detta har särskilt drabbat civilsamhället. Sedan 2012 har drygt 70 länder infört 144 nya lagrestriktioner riktade mot denna sektor, enligt forskningsorganisationen ICNL. En utlösande faktor anses vara terrorattackerna mot World Trade Center och USAs efterföljande krig mot terrorismen, liksom de så kallade ”färgrevolutionerna” i tidigare Sovjetunionen samt den arabiska våren.

Flest restriktioner har införts i Afrika söder om Sahara, därefter kommer Europa, och det handlar exempelvis om byråkratiska hinder och övervakning som leder till problem med finansieringen av verksamheten och en allmän stigmatisering av civilsamhället och de som arbetar i det.

Rättfärdigar angrepp

Naturskyddsföreningen skriver att deras enkätundersökning bekräftar den här globala bilden, att regeringar i allt högre utsträckning använder lagstiftning för att göra sig av med obekväma kritiker:

”Genom att smutskasta aktivister och organisationer, lyckas regeringar i många fall rättfärdiga omotiverade arresteringar och våldsamma angrepp.”

Nästan en fjärdedel av samarbetsorganisationerna uppger att deras anställda eller personer i deras målgrupp har blivit mördade till följd av sitt miljöarbete. 44 procent vittnar om hot om våld.

"Hot mot demokratin"

– Att organisationer och människor som försvarar miljön övervakas, trakasseras och dödas är ett hot mot demokratin och ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Samtidigt är det också ett hot mot miljön. Världen behöver stå upp för miljöförsvararnas rätt att försvara allas vår framtid, säger Karin Lexén.

Flera av organisationerna berättar att risken att uppfattas som ett hot mot staten ökar när beslutsfattarna i landet har kopplingar till finansiella intressen i näringslivet som gruv-, plantage- och skogsindustrin.

Organisationen Global Witness som dokumenterar övergrepp mot miljöförsvarare har exempelvis under de senaste fyra åren dokumenterat 153 dödsfall kopplat till gruvnäringen. Enligt deras senaste rapport mördades mer än tre miljöförsvarare i veckan under 2018. Urfolk är överrepresenterade i statistiken som utsatta.

Ökad efterfrågan på resurser

Naturskyddsföreningen lyfter också den efterfrågan på naturresurser som ligger bakom exploateringen: ”Trenden är tydlig: under de senaste 15 åren har antalet markrelaterade kontrakt som multinationella företag slutit i låg- och medelinkomstländer ökat markant. Det är i den här kontexten utsattheten för miljöförsvarare måste ses.”

Rapportförfattaren nämner exempelvis kopplingen mellan avskogning i Brasilien och EU:s stora import av nötkött och svenska pensionspengar.

Samtidigt skriver hen att det finns ”strimmor av hopp”. I några länder har exempelvis utvecklingen för civilsamhället vänt till det positiva, som i Ukraina, Senegal och Etiopien. Även Greta Thunbergs initiativ Fridays for future har potential att utvecklas till en bred global ungdomsrörelse för klimatet.

Rapporten i siffror:

Studien bygger på enkäter, rapporter och intervjuer från 21 organisationer i tio länder samt fyra globala miljöorganisationer.
88 procent av de tillfrågade organisationerna anger att läget för civilsamhället i deras respektive länder har blivit sämre under senare år.
80 procent uppger att de har svårt att genomföra sin verksamhet som planerat. De vanligaste formerna av utsatthet uppges vara övervakning (fysisk och digital), smutskastningskampanjer och dödshot.
24 procent uppger att anställda eller personer i organisationens målgrupp har blivit dödade till följd av det miljöarbete de bedriver.
52 procent uppger att de kan ge exempel där de själva eller deras målgrupper har trakasserats eller hotats av privata företag. 
68 procent upplever att beslutsfattarna i det land som organisationen verkar betraktar miljörörelsen som ett hot. 
Källa: Naturskyddsföreningen