Radar

Svensk insats i Afghanistan ifrågasätts

Majoriteten av den svenska insatsen befinner sig utanför Mazar-i-Sharif.

Det svenska deltagandet i den Natoledda insatsen i Afghanistan ifrågasätts.
Svenska Afghanistankommittén (SAK) vill att humanitär rätt sätts upp som ett mål för det svenska bidraget. Enligt SAK bortser regeringen även från negativa uppgifter om insatsen.

I förra veckan lade regeringen fram en proposition om att Sverige ska fortsätta delta i den Natoledda RSM-insatsen (Resolute Support Mission) i Afghanistan. Insatsen, som beräknas kosta 60 miljoner kronor under 2020, ska utbilda och ge råd till de inhemska säkerhetsstyrkorna.

Svenska Afghanistankommittén kritiserar hur det svenska bidraget är utformat.

– Sedan insatsen drogs i gång saknas det helt målsättningar om att stärka afghanska säkerhetsstyrkors skydd av civila och stärka efterlevnaden av humanitär rätt, säger Andreas Stefansson, generalsekreterare för SAK.

Nämner inte rapport

Han säger att civila drabbas allt hårdare i Afghanistan, liksom SAK:s verksamhet.

– Det svenska truppbidraget skulle kunna försöka sätta civilas skydd på agendan.

SAK ifrågasätter också att den proposition som lagts fram i riksdagen inte tar upp en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) från i våras. Rapporten är en bedömning av insatsen 2017 och 2018.

– Man kommer fram till att det har varit dålig måluppfyllelse, säger Stefansson.

Ett av målen är att arbeta enligt FN-resolutionen 1325, som handlar om vikten att inkludera kvinnor i arbetet med att förebygga och lösa konflikter och i fredsbyggande och fredsbevarande insatser. I rapporten står det att den svenska personalen inte har haft några praktiska verktyg att operativt uppfylla vad resolutionen säger.

FOI pekar också på att säkerhetsstyrkorna i Afghanistan har en långsam utveckling av fundamentala förmågor. Nato har tränat och utbildat styrkorna i nära tjugo år, men det finns ingen fungerande ledningsstruktur och det ”återspeglas i avsaknaden av en fungerande operationsplanering”.

”Anledning att ifrågasätta”

Rapportförfattarna konstaterar att det fortfarande är lång väg till att säkerhetsstyrkorna ska kunna fungera ”självständigt, effektivt och bedriva en hållbar verksamhet”.

I rapporten står det även att med tanke på att Nato stöttat säkerhetsstyrkorna så länge ”finns anledning att ifrågasätta om RSM bedriver en verksamhet som är relevant och på ett effektivt sätt, anpassat till den afghanska kontexten”.

– Man önskar att beslutsfattarna blir uppmärksammade på det här, säger Andreas Stefansson och syftar på riksdagens kommande avgörande.

I en skriftlig kommentar till TT säger utrikesdepartementet bland annat: ”FOI-rapporten om RSM tillför värdefulla perspektiv, som regeringen tagit till sig i arbetet med propositionen om fortsatt bidrag till RSM”.

I propositionen behandlas ”flera av de relevanta frågeställningar som framkommer i FOI-rapporten”, skriver UD vidare.

Svenska Afghanistankommittén

Biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén (SAK) är en ideell organisation som grundades 1980 efter Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979. Verksamheten har sedan dess utvecklats till en renodlad biståndsorganisation som arbetar med utbildning, hälsovård, landsbygdsutveckling och rehabilitering av människor med funktionsnedsättning i Afghanistan.

SAK har över 6 000 anställda, varav drygt 99 procent är afghaner.

Organisationen är inriktad på att nå ut till de mest utsatta grupperna och arbetar på den fattiga landsbygden med särskild inriktning mot kvinnor, barn och människor med olika former av funktionsvariationer.

SAK är politiskt och religiöst obunden och finansieras bland annat av privatpersoner, Sida, EU och Världsbanken.

Källa: Svenska Afghanistankommittén