Radar

Spanien vill hjälpa Chile med klimatmöte

En av de skyltar som har hunnits sättas upp i Santiago inför klimatmötet COP25.

Att Chile stoppar två stora toppmöten ställer till det för Donald Trump, Xi Jinping, FN – och Greta Thunberg. Spanien erbjuder sig att hysa miljömötet COP25 i Madrid. Men för Apec-mötet är framtiden oviss.

Chiles president Sebastián Piñera meddelade på onsdagen att landet – på grund av de stora gatuprotester som skakar Santiago och andra städer – avsäger sig värdskapet för stillahavssamarbetet Apecs möte i mitten av november och klimatkonferensen COP25 i början av december.

Mest akut är läget kanske för Kina och USA, vars ledare Trump och Xi har planerat att underteckna en tillfällig handelsöverenskommelse vid Apec-mötet.

Nya tullar

Febrilt arbete pågår för att se om den jättelika apparat en sådan sammankomst innebär kan flyttas med så kort varsel.

USA tittar på Alaska eller Hawaii, medan Kina funderar på Macau, enligt nyhetsbyrån Reuters källor i Washington och Peking. Trump sade på torsdagen att en ny plats ”offentliggörs snart”.

Några andra smidiga tillfällen för Xi och Trump att träffas den närmaste tiden finns inte, eftersom den amerikanske presidenten sedan tidigare nobbat det stora mötet East Asia Summit (EAS) i Thailand nästa vecka. Och i mitten av december är nya tullar tänkta att träda i kraft.

Enklare för FN

FN-organet UNFCCC, som ska hålla i klimatmötet COP25, har det något enklare, trots att det mötet redan flyttats en gång sedan Brasilien tackat nej med hänvisning till dålig ekonomi.

President Piñera säger att han talat med Spaniens premiärminister Pedro Sanchez, som erbjuder sig att ta emot COP25 i Madrid, skriver AFP.

Enligt reglerna ska COP-mötena hållas i UNFCCC:s hemort Bonn om man inte hittar någon annan plats.

Den svenska aktivisten Greta Thunberg vill av miljöskäl inte flyga, och har väckt globalt uppseende under sin pågående resa till och i Amerika medelst segelbåt och elbil. Hon befinner sig just nu i Kanada, och hade tänkt fortsätta land- och sjövägen till COP25.

”Jag har rest genom Nordamerika för att sedan ta sikte mot Santiago, men eftersom COP25 nu kommer att flyttas avvaktar jag mer information”, skriver hon på Instagram efter beskedet.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.