Radar

Mässling farligare än vad man hittills trott

De som överlever en infektion av mässling riskerar att få ett nedsatt immunförsvar i flera år efter infektionen, visar forskning.

Mässlingviruset förstör immunförsvaret. Effekten kan sitta kvar flera år efter insjuknandet, en tid då risken att drabbas av både sjukdom och död ökar. Det bästa är att vaccinera sig. På så sätt förblir immunförsvaret intakt – samtidigt som man slipper drabbas av en dödlig sjukdom.

Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Varje år skördar sjukomen cirka 100 000 människors liv, vilket ändå är förhållandevis få jämfört med de 2,6 miljoner liv som gick till spillo varje år innan det fanns något vaccin.

Trots det ökar andelen ovaccinerade, främst på grund av en tilltagande skepsis mot vacciner. Inte så mycket i Sverige som i övriga Europa, där antalet mässlingfall på kort tid har trefaldigats. Förra året dog 72 personer av mässling i Europa.

Men att låta sig vaccineras mot mässling har fler fördelar än att man blir immun mot en dödlig sjukdom. Kroppens förmåga att stå emot helt andra sjukdomar går nämligen ner efter en mässlingsinfektion, vilket resulterar i en ökad risk att drabbas av både sjukdom och död i upp till tre år efter insjuknandet, visar forskning.

Som en fotobok

Teorierna om vad detta beror på har varit många, men nu tror sig forskarna veta hur det kommer sig. I två separata studier, som presenteras i Science respektive Science Immunology, kan forskare från bland annat USA, Nederländerna och Finland visa att mässlingviruset påverkar immunsystemet på så sätt att det delvis raderar dess ”minne”. De antikroppar vi samlar på oss genom livet när vi utsätts för olika smittor försvinner helt enkelt.

– Tänk dig att ditt immunförsvar är som att bära omkring på en stor fotobok med kriminella, men så gör någon en massa hål i den här boken. I så fall kommer det att vara mycket svårare att känna igen kriminella när du ser dem, framför allt om hålen är stansade över munnen eller ögonen, säger en av forskarna, Michael Mina vid Harvard Medical School i USA.

I den ena studien tog forskarna prov på 77 ovaccinerade nederländska barn både före och två månader efter det att de insjuknat i mässling i samband med den epidemi som härjade i landet år 2013.

Svår väg tillbaka

Det visade sig att barnen hade betydligt färre antikroppar mot andra sjukdomar än mässling efter insjuknandet än vad de hade före. Detta gällde både sjukdomar som orsakas av virus och bakterier. Som influensa, herpes och vattkoppor (virus), eller lunginflammation (bakterier).

Även jämfört med 115 vuxna och barn som inte hade drabbats av sjukdomen fanns tydliga skillnader. Efter en infektion av mässlingviruset var mellan 40 och 60 procent av de olika antikroppstyperna borta. När forskarna studerade apor framkom samma sak.

Orsaken till att antikropparna försvinner, konstaterar forskarna i den andra studien, är att mässlingviruset kan infektera och slå ut hela kloner av antikroppsproducerande B-lymfocyter och så kallade T-minnesceller. Det är två typer av vita blodkroppar som är helt avgörande för immunförsvarets förmåga att känna igen och svara på en infektion.

Immunsystemet kan dock återigen komma på topp, även om det tar tid. Men framför allt kan det bara ske till priset av att återigen utsättas för olika smittämnen, med allt vad det innebär.

Sammantaget, skriver forskarna, visar studierna att mässling är en betydligt farligare sjukdom än vad man hittills trott.

Någon liknande påverkan på immunsystemet i samband med vaccination mot mässling observerades inte.

Fakta: Immunsystemet

Immunsystemet kan liknas vid ett mycket sofistikerat totalförsvar som reagerar mot i stort sett alla främmande molekyler eller organismer. Dess främsta syfte är att skydda oss mot olika typer av infektionssjukdomar.

Människans immunsystem kan delas upp i en ospecifik och en specifik del. Det är det senare som främst tycks påverkas av mässlingsviruset.

Den specifika delen är ett inlärt system som bygger på att kroppen snabbt kan reagera om den stött på samma eller ett liknande smittämne tidigare. I detta system spelar de så kallade B- och T-lymfocyterna en avgörande roll. Det specifika systemet bygger dels på att delar av smittämnet ”visas upp” för immunförsvaret som reagerar genom att snabbt aktivera celler som dödar smittämnet, dels på att kroppen vid kontakt med ett smittämne som den känner igen snabbt kan bilda mängder med antikroppar. Dessa antikroppar kan exempelvis sedan neutralisera gifter från bakterier eller signalera att de främmande ämnena bör ätas upp av andra celler.
Källa: Nationalencyklopedin med flera

Fakta: Mässling

Mässling orsakas av ett extremt smittsamt virus. I ungefär 20 procent av alla mässlingsfall leder infektionen till en eller flera komplikationer.

Dessa är vanligast hos barn yngre än 5 år samt vuxna över 20 år.

Mässlingsviruset kan bland annat orsaka infektioner som öron-, bihåle- och lunginflammation.

Sjukdomen kan i ungefär 1 per 1 000 fall kompliceras av en akut hjärninflammation som kan vara dödlig.