När: 24-26 oktober

Utlösande faktor: Kritik mot landets säkerhetsstyrkor, som enligt aktivisten och medieentreprenören Jawar Mohammed tagit sig in i hans hem och försökt föra i väg hans säkerhetspersonal. Demonstranterna har även upprörts av ett uttalande från landets premiärminister Abiy Ahmed som tolkats som en kritik mot regimkritiska röster.

Läget: Våld präglade huvudstaden Addis Adeba och andra delar av regionen Oromia under några dagar, men har sedan dess avtagit.

78 döda.

Bolivia

När: Sedan den 21 oktober.

Utlösande faktor: De omtvistade resultaten i presidentvalet den 20 oktober som med minimal marginal säkrade den sittande presidenten Evo Morales fjärde mandatperiod. Morales motståndare hävdar valfusk och bland annat den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS kräver att valresultatet granskas.

Läget: En generalstrejk inleddes den 23 oktober och protesterna fortsätter. Det har varit våldsamt i flera regioner.

Minst 2 döda och 139 skadade.

Chile

När: Sedan den 18 oktober.

Utlösande faktor: En prisökning på kollektivtrafikavgifter. Men det har utvecklats till att mer allmänt handla om höga levnadsomkostnader i landet

Läget: Efter generalstrejk och upptrappade protester har president Sebastián Piñera ställt in FN:s klimatkonferens COP25 som skulle ha hållits i Santiago 2–13 december. Presidenten har även sparkat en tredjedel av sin regering och utlovat flera sociala reformer – exempelvis höjda pensioner och lägre elkostnader – men protesterna fortsätter.

Minst 20 döda och 7 000 gripna.

Libanon

När: Sedan den 17 oktober.

Utlösande faktor: En föreslagen skatt på samtal som görs via meddelandeappar. Det mynnade ut i massdemonstrationer mot korruption och skattehöjningar.

Läget: Den 29 oktober avgick premiärminister Saad al-Hariri som en följd av protesterna. Innan dess hade hans regering dragit tillbaka skatteförslaget och tillkännagett ekonomiska reformer. Men trots det fortsätter protesterna med krav på en genomgående politisk reform. Libanon befinner sig i djup ekonomisk kris och regeringens avgång riskerar att destabilisera landet ytterligare, befarar utländska makthavare.

Överlag har protesterna varit fredliga och det finns inte några uppgifter om skadade. Demonstrationerna har dock förlamat landet.

Spanien (Katalonien)

När: Sedan den 14 oktober.

Utlösande faktor: Fängelsedomar mot nio katalanska separatistledare för deras roll i Kataloniens utbrytningsförsök 2017.

Läget: Protesterna började med en intensiv vecka i mitten av oktober. Efter några dagars lugn marscherade 350 000 sympatisörer för Kataloniens självständighet genom Barcelona den 26 oktober. Dagen efter hölls en motdemonstration där 80 000 personer i Barcelona visade sitt stöd för att Katalonien ska fortsätta att vara en del av Spanien. De katalanska separatisterna har utlyst flera demonstrationer i november i samband med att Spanien går till val.

Minst 600 skadade, varav nästan hälften är poliser. Över 200 gripna.

Guinea

När: Sedan den 7 oktober.

Utlösande faktor: Ett lagförslag som skulle tillåta presidenten Alpha Condé att bli omvald till en tredje mandatperiod.

Läget: Tusentals människor har gått med i en rad demonstrationer organiserade av en allians av flera oppositionsgrupper, FNDC. Efter stora demonstrationer den 24 oktober har protesterna lugnat ner sig.

Minst 10 döda.

Ecuador

När: Från den 1 till den 13 oktober.

Utlösande faktor: Skrotning av bränslesubventioner.

Läget: Efter tolv dagars protester nådde president Lenín Moreno och rörelsen som ledde demonstrationerna en överenskommelse under vilken regeringen återinförde bränslesubventioner.

8 döda och 1 340 skadade.

Irak

När: Sedan den 1 oktober.

Utlösande faktor: Uppmaningar på sociala medier om att protestera mot korruption, arbetslöshet och en illa skött offentlig sektor.

Läget: Efter en vecka med protester, som snabbt eskalerade till sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och demonstranter, tillkännagav regeringen reformer. Men människor fortsatte att kräva ett slut på korruption och arbetslöshet. Sedan den 25 oktober pågår protesterna på nytt och de unga männen som dominerat proteströrelsen har fått sällskap av familjer, kvinnor och äldre. Demonstranterna kräver regeringens avgång.

Över 250 döda och drygt 10 000 skadade.

Flera andra proteströrelser, som startade tidigare i år, fortsätter

Hongkong

En proteströrelse inleddes den 9 juni efter ett lagförslag om att möjliggöra utlämningar till Pekingstyrda Kina. Efter månader med regelbundna demonstrationer drogs lagförslaget tillbaka i september, men protesterna hade redan breddats för att kräva större demokratiska friheter.

Protesterna var inledningsvis fredliga, men demonstranter och säkerhetsstyrkor har flera gånger drabbat samman och fortsätter att göra det.

Efter fem månaders gatuprotester har Hongkong nu gått in i recession, enligt stadens finansminister.

Algeriet

I februari utlöste Algeriets president Abdelaziz Bouteflikas beslut att ställa upp för en femte mandatperiod en våg av fredliga demonstrationer. Bouteflika avgick i april men demonstranter fortsätter att kräva politiska reformer och att personer som tillhörde den tidigare regimen avgår innan ett val kan hållas. Presidentvalet är planerat till den 12 december.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.