Radar

Fler fjällrävar i år

Fjällräven jagades tidigare hårt för pälsens skull.

Många fler fjällrävsvalpar har fötts i de svenska fjällen i år jämfört med förra året, visar en inventering. Både Sverige och Norge har jobbat aktivt för att rädda sina hotade fjällrävar, bland annat genom stödutfodring och jakt på den konkurrerande rödräven.

I år föddes cirka 72 kullar jämfört med 54 förra året i den svenska fjällkedjan, en ökning med 26 procent.

– Det är otroligt roligt att utvecklingen går i rätt riktning. Men fjällrävsstammen är fortfarande beroende av bra förvaltning för att överleva på sikt. Till exempel behövs stödutfodring och åtgärder för att minska konkurrens från rödrävar, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF i ett pressmeddelande.

Färre i Norge

I Norge, däremot, har antalet föryngringar halverats jämfört med 2018 – 26 kullar i år jämfört med 58 förra året.

Många valpar dör också under det första året, enligt Sandra Jönsson, WWF:s fjällrävsexpert i det EU-stödda projektet Felles Fjellrev.

Både Sverige och Norge har aktivt jobbat med olika metoder för att rädda sina fjällrävar. I Sverige handlar det främst om stödutfodring och jakt på den större och konkurrerande rödräven. I Norge har vilda fjällrävar dessutom fångats in och fått föröka sig i fångenskap, för att sedan släppas ut i det fria.

Rödräven konkurrerar ut fjällräven

På 1970-talet uppskattades antalet vuxna djur i den svenska fjällkedjan till cirka 90 individer. År 2015 fanns omkring 240 reproducerande vuxna fjällrävar i Sverige och Norge, enligt Naturvårdsverket. I dag har antalet ökat till totalt cirka 300-350 fjällrävar.

I Finland finns inte längre något reproducerande par.

– En anledning är att konkurrenten rödräven rör sig allt längre in i fjällen där den tar mat och boplatser. Klimatförändringarna påverkar gnagarcyklerna. Upp-och nedgångarna för gnagarna blir mer ojämna. Varmare vintrar ger inte de rätta förutsättningarna för lämlarna under snötäcket, säger Sandra Jönsson.

Fjällrävens historia

Fjällräven jagades intensivt under slutet av 1800-talet och under 1900-talets första decennier. Innan dess uppskattar forskarna att det fanns uppemot 4 000 fjällrävar i Sverige.
Fjällräven fridlystes 1928 i Sverige och 1930 i Norge, men stammen började  återhämta sig först efter stödinsatser i slutet av 1990-talet.
Källa: WWF

Radar

Granbarkborre angriper ny trädart: ”Förbryllade”

Resultatet av granbarkborrars framfart.

Ungefär 35 tallar i Östhammars kommun har dött efter att ha angripits av granbarkborrar, enligt Skogsstyrelsen. Det är första gången som angrepp av skadedjuret konstaterats på levande tallar av arten contorta.

Enligt Skogsstyrelsen har granbarkborren haft svårt att föröka sig i contortatallarna. Granar och vanliga tallar i närheten har inte angripits.

Nu utreder Skogsstyrelsen omfattningen av angreppen.

– Vi vet ännu inte vad detta beror på och varför insekten inte valt de granar som står alldeles intill. Vi är mycket förbryllade över hur granbarkborren beter sig här och försöker nu få in mer information och undersöker området för att kartlägga omfattningen, säger Patrik Karlsson, Skogsstyrelsens sakkunnige på insekts- och svampskador i ett pressmeddelande.

Skogsägare med contortatallar i sitt bestånd uppmanas att hålla extra koll efter döda träd i sitt bestånd.

Contortatall är ett nordamerikanskt trädslag som införts till Sverige de senaste decennierna då de växer snabbare än den inhemska tallen.

Så skadar granbarkborren träden. Grafik: Anders Humlebo/TT

Fakta: Granbarkborre


Det finns cirka 90 arter av barkborrar i Sverige, varav nästan 30 kan leva på gran. Den som gör stor skada är den åttatandade barkborren, som blir cirka fyra millimeter lång.
Tänderna är egentligen taggar, fyra på varje sida av borren.
Vindfällda granar är skadeinsektens lättaste ”byte”. Även levande träd kan angripas om de är torra eller försvagade på annat sätt. Borren kan dofta sig till granar som är stressade.
Granens försvar vid ett angrepp är att försöka ”dränka” inkräktarna i kåda.
De viktigaste åtgärderna mot barkborren är att inte plantera gran på olämplig, för torr mark, och att snabbt köra ut vindfällen eller andra angripna träd ur skogen.
Källa: Skogsstyrelsen, SLU.

Radar

Uttern inte längre hotad i Sverige

Uttern har återhämtat sig i Sverige.

Antalet uttrar i Sverige har ökat och arten kommer inte längre att räknas som hotad. Minskade miljögifter, förbättringar för utterns livsmiljöer och minskad risk för trafikolyckor är några av orsakerna till artens återhämtning.

Uttern har sedan 2006 ingått i ett åtgärdsprogram för hotade arter. I Sverige finns 130 åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper, och nu kan arbetet med uttern avslutas. Arten är inte längre hotad och kan komma att tas bort från den svenska rödlistan. 

– Glädjande nog har uttern ökat över hela landet. Vår bedömning är att arten är livskraftig, och den kan falla ur rödlistan vid nästa rödlistningstillfälle, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig vid SLU Artdatabanken i ett pressmeddelande. 

– I dag uppskattas 4 000 uttrar kunna reproducera sig, men vi jobbar med att förbättra inventeringsmetodiken för att kunna göra exaktare beräkningar av populationens storlek. Uttern har också spritt sig till nya områden i Göta- och Svealand, fortsätter han.

Förbud av PCB avgörande

Förbudet mot miljögiftet PCB är den åtgärd som har haft störst inverkan på artens återhämtning. Vägpassager för medelstora däggdjur, som Trafikverket har infört, har också lett till minskad dödlighet för arten:

– Tack vare länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogrammen för hotade arter och övervakning har förutsättningarna för uttrarna förbättrats, säger Weronika Axelsson Linkowski, handläggare på Naturvårdsverkets artenhet.

Andra åtgärder som har syftat till att förbättra utterns livsmiljöer kring vattendrag och våtmarker har också haft en positiv inverkan. Tidigare fanns också jakt på uttern som hotade arten, men sedan 1969 är uttern fredad från jakt. 

– Uttrarna återhämtar sig som de flesta arter, långsamt till en början när de är få och sedan snabbare när de är fler och finns på fler platser, fortsätter Weronika Axelsson Linkowski.

Inte jagats sedan 1969

Uttern kommer inte längre att ses som en hotad art. Arbetet för att skydda arten som inleddes 2006 har inneburit att det i dag finns betydligt fler uttrar i Sverige. Omkring 4 000 av dem uppskattas kunna reproducera sig. 

Uttern har framför allt gynnats av förbudet mot miljögiftet PCB, ett samlingsnamn för 209 giftiga och svårnedbrytbara ämnen. 

PCB förbjöds i nya produkter 1978 men först 1995 förbjöds alla produkter som innehöll PCB. Ämnet i PCB bryts ner långsamt och finns därför fortfarande kvar i miljön.

Jakt på utter har varit förbjuden sedan 1969.