Energi

Fiskarna blev delfinernas beskyddare

De grupper som är engagerade i skyddet av delfiner arbetar för att förmå lokala fiskare att inte fiska i närheten av de hotade djuren.

Förr var Israfil Boyati en av dem som fiskade längs de floder och vattendrag som löper genom kustområdet Sundarban i Bangladesh. I regionen finns en av världens största mangroveskogar och många hotade arter som drabbas av fisket, däribland sötvattendelfiner. Men i dag har Israfil Boyati ett helt annat uppdrag.

Sundarban är ett område som drabbats hårt av klimatförändringarna och här finns också en annan  hotad art – den bengaliska tigern. 

Israfil Boyatis hem ligger i distriktet Khulna som är en av de mest sårbara regionerna i Bangladesh och som drabbats av allt fler återkommande stormar. När orkanen Aila slog till för tio år sedan drabbades Khulna allra värst i en naturkatastrof som påverkade över en halv miljon människor.

– Vi bor i en av de mest katastrofdrabbade regionerna som varje år utsätts för orkaner och stormar. Men förr brukade vi också fånga fisk i floderna och kanalerna, vilket innebar ett hot mot både oss själva och vattenlevande djur som delfinerna, säger Israfil Boyati, som numera är ledare för en lokal grupp som arbetar för att skydda delfiner.

Kan fastna i näten

I Sundarban lever båda de arter av floddelfiner som finns kvar, gangesdelfinen och irrawaddydelfinen. Regionen är dessutom den enda platsen på jorden där båda arterna delar samma habitat. Men arterna är hotade. Sedan 2012 har därför myndigheterna i Bangladesh skapat ett skyddat område i regionen i ett försök att hindra att delfinerna försvinner.

De lokala fiskarna skadar inte medvetet delfinerna, men liksom på andra platser i världen löper djuren risk att fasta i deras nät och skadas av annan fiskeutrustning.

För att skydda de vattenlevande djuren har landets myndigheter i samarbete med lokalbefolkningen bildat sex olika grupper som har till uppgift att skydda delfinerna. Det handlar om lokalbefolkningar som är mycket sårbara för klimatförändringar och i många fall står inför stora utmaningar att kunna försörja sig på grund av de stigande havsnivåerna.

En delfin i en flod i Sundarban, alldeles i närheten av kanalen Gashiakhali som trafikeras av många fraktfartyg
En delfin i en flod i Sundarban, alldeles i närheten av kanalen Gashiakhali som trafikeras av många fraktfartyg. Foto: Rezaul Karim Chowdhury/IPS

Grupperna reser nu runt och uppmanar lokala fiskare att inte bedriva sin verksamhet i de vatten och skyddade områden där många delfiner lever, förklarar Israfil Boyati.

– Vi engagerar lokalbefolkningarna, men hjälper också skogsmyndigheternas personal att hantera de problem de ställs inför i deras arbete för att skydda delfinerna, säger han.

Antalet delfiner har ökat

Projektledaren Modinul Ahsan, som företräder de lokala myndigheterna, berättar att målet är att lokalbefolkningarna själva ska agera för att skydda delfinerna. Han säger att när en fiskare råkat fånga en delfin i sitt nät bör myndigheterna omgående informeras, för att de ska kunna åka ut och rädda och lösgöra djuret.

Projektet drivs med stöd av bland annat FN-organet UNDP och Internationella naturvårdsunionen, IUCN. Och det har gett goda resultat.

– Efter att skyddsgrupperna bildades har fisket minskat med 70 procent i de skyddade områdena, och det är orsaken till att statusen för delfinerna nu är bra i dessa områden, säger ABM Sarwar Ala vid IUCN.

Lokala skogsmyndigheter övervakar ett skyddat flodområde i Sundarban i Bangladesh
Lokala skogsmyndigheter övervakar ett skyddat flodområde i Sundarban i Bangladesh. Foto: Rezaul Karim Chowdhury/IPS

På senare tid har till och med antalet delfiner ökat. Rezaul Karim Chowdhury, som också arbetar inom projektet, påpekar samtidigt att skydd av delfiner även innebär ett skydd för fisket och att förekomsten av delfiner innebär att ekosystemet mår bra. Samtidigt finns hoten kvar, bland annat i form av de många fraktfartyg som rör sig längs floderna.

En rapport har slagit fast att närmare 70 procent av de delfiner som dör gör det efter att ha fastnat i fiskenät. Men Rezaul Karim Chowdhury påpekar att den industrialisering som pågår i närheten av mangroveskogarna också utgör ett hot mot de vattenlevande djuren.