Radar

Risk för sorkfeber efter storbrand

Skogssork.

Stora skogsbränder kan öka risken för sorkfeber. Det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Umeå universitet.

Den nya studien kan ge en fingervisning om möjliga konsekvenser av fjolårets bränder när det gäller sjukdomar som sprids via gnagare, skriver SLU i ett pressmeddelande. 

Forskarna har undersökt effekterna av den stora skogsbranden kring Bodträskfors i Norrbotten 2006. Resultatet pekar på en ökad infektionsrisk för människor som vistas i brandområdet och som kommer i kontakt med sorkarna eller deras avföring eller urin.

Antalet skogssorkar som bar på sorkfeberviruset ökade också som ett resultat av branden, enligt Frauke Ecke, projektledare och universitetslektor vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.

Skogssorken är den enda art som kan vara bärare av sorkfeberviruset och skogssorken var också det enda smådäggdjur som forskarna fann i brandområdet. 

Genom att jämföra med studier i icke-bränd skog kunde forskarna konstatera att infektionsgraden hos skogssorkarna var högre i den brända skogen, som mest 76 procent i brandområdet jämfört med 41 procent i obrända skogar.

Forskarnas resultat ger anledning till försiktighet hos allmänheten, men framför allt hos yrkesgrupper som jobbar med exempelvis bortforsling av bränt virke eller som återplanterar de brända skogsområdena.

Nu ska forskarna undersöka förekomsten av sorkfeber hos människor i orådet, före och efter branden.

Radar

Granbarkborre angriper ny trädart: ”Förbryllade”

Resultatet av granbarkborrars framfart.

Ungefär 35 tallar i Östhammars kommun har dött efter att ha angripits av granbarkborrar, enligt Skogsstyrelsen. Det är första gången som angrepp av skadedjuret konstaterats på levande tallar av arten contorta.

Enligt Skogsstyrelsen har granbarkborren haft svårt att föröka sig i contortatallarna. Granar och vanliga tallar i närheten har inte angripits.

Nu utreder Skogsstyrelsen omfattningen av angreppen.

– Vi vet ännu inte vad detta beror på och varför insekten inte valt de granar som står alldeles intill. Vi är mycket förbryllade över hur granbarkborren beter sig här och försöker nu få in mer information och undersöker området för att kartlägga omfattningen, säger Patrik Karlsson, Skogsstyrelsens sakkunnige på insekts- och svampskador i ett pressmeddelande.

Skogsägare med contortatallar i sitt bestånd uppmanas att hålla extra koll efter döda träd i sitt bestånd.

Contortatall är ett nordamerikanskt trädslag som införts till Sverige de senaste decennierna då de växer snabbare än den inhemska tallen.

Så skadar granbarkborren träden. Grafik: Anders Humlebo/TT

Fakta: Granbarkborre


Det finns cirka 90 arter av barkborrar i Sverige, varav nästan 30 kan leva på gran. Den som gör stor skada är den åttatandade barkborren, som blir cirka fyra millimeter lång.
Tänderna är egentligen taggar, fyra på varje sida av borren.
Vindfällda granar är skadeinsektens lättaste ”byte”. Även levande träd kan angripas om de är torra eller försvagade på annat sätt. Borren kan dofta sig till granar som är stressade.
Granens försvar vid ett angrepp är att försöka ”dränka” inkräktarna i kåda.
De viktigaste åtgärderna mot barkborren är att inte plantera gran på olämplig, för torr mark, och att snabbt köra ut vindfällen eller andra angripna träd ur skogen.
Källa: Skogsstyrelsen, SLU.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.