Det var i dagens Botswana som människan tog sina första, stapplande steg. Antagligen vistades vi där i tiotusentals år innan vi erövrade resten av världen, visar forskning.
Att vi människor uppstod i Afrika för cirka 200 000 år sedan och att vi därifrån sedan vandrade ut till övriga världen är oomtvistat. Alla bevis, både genetiska och fossila, pekar på att det är Afrika som är den moderna människans (Homo sapiens sapiens) ursprung.
Men var på denna jättelika kontinent såg vi dagens ljus för första gången? För när de fossila fynden pekar mot östra Afrika, tyder de genetiska bevisen snarare på södra Afrika.
– Det har stått klart en tid att den anatomiskt moderna människan uppstod i Afrika för cirka 200 000 år sedan. Men exakt var vi människor uppstod har diskuterats länge, säger Vanessa Hayes vid Garvan Institute of Medical Research och University of Sydney i Australien.
Hon och hennes kollegor föreslår nu att det var klimatförändringar som satte fart på den moderna människans utveckling och att vi tog våra första, stapplande steg i södra Afrika, i norra Botswana närmare bestämt, och att vi vistades där i närmare 70 000 år innan vi erövrade resten av världen.
Språk- och genstudier
Forskarna, som redovisar sina resultat i tidskriften Nature, har studerat förekomsten och distribueringen av den arvsmassa som finns i mitokondrierna hos 1 000 nu levande afrikaner. Detta dna ärvs enbart på mödernet och kan på så sätt fungera som en tidskapsel där förändringar över tid kan avslöja släktskap mellan olika människor och folkgrupper.
Därutöver har forskarna även studerat klimatdata samt människornas språk med hjälp av etnolingvistik, det vill säga den vetenskapliga metod när man studerar språket ur en etnografisk eller antropologisk synvinkel.
På så sätt drar forskarna slutsatsen att människans ursprung går att härleda till södra Afrika. Antagligen, skriver forskarna, uppstod den moderna människan någonstans söder om Zambesifloden i norra Botswana, det vill säga samma flod som på sin väg ger upphov till de mäktiga Victoriafallen innan den rinner ut i Indiska oceanen.
Grönskande landskap
I dag består detta område, Makgadikgadi-Okavango i norra Botswana, mestadels av sand- och saltöknar. Men en gång i tiden fanns här en stor sjö, dubbelt så stor som Victoriasjön är i dag.
För cirka 200 000 år sedan började sjön att torka, varpå ett stort våtlandskap bildades. Och det var i detta grönskande landskap, perfekt för nya arter att ta sin början, som forskarna nu tror att Homo sapiens sapiens uppstod för första gången. Troligen stannade vi i detta område i åtminstone 70 000 år.
– Då ser vi en tydlig genetisk avvikelse, vilket tyder på att våra förfäder migrerade ut ur detta landskap för mellan 130 000 och 110 000 år sedan, säger Vanessa Hayes.
Då hade klimatet förändrats så pass mycket att det hade uppstått ”gröna korridorer” genom de omgivande områdena som var betydligt torrare. Och det var med hjälp av dessa korridorer som människan började sprida sig till andra delar av Afrika, först till nordöst och sedan till sydväst.
– En tredje population stannade kvar där de funnits ända till våra dagar, säger Vanessa Hayes.
Först därefter började människan erövra resten av världen, däribland Europa dit vi kom för drygt 40 000 år sedan.
Släktet Homo
Människosläktet Homo uppstod för cirka 2,8 miljoner år sedan i Afrika. Det härstammar från det äldre och mer primitiva släktet Australopithecus.
Den äldsta arten antog länge vara Homo habilis men fynd av en ännu äldre, icke namngiven art, har gjorts i Etiopien. Totalt har minst elva namngivna arter placerats i släktet, inklusive vår egen art, Homo sapiens.
Homo sapiens, liksom neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis, härstammar sannolikt från Homo heidelbergensis som levde i Afrika och Europa för 700 000 till 200 000 år sedan.
Källor: Nature och Science
