– Många verkar tro att fredsavtal där halva befolkningen är utesluten fungerar. Så är det inte, säger utrikesminister Ann Linde (S) som i dagarna talar om kvinnor och fred i FN i New York.

– Vi vet i dag att fredsavtal som kvinnor är med och förhandlar fram är mer hållbara.

Det var år 2000 som FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Beslut ses som historiskt eftersom det var första gången ett jämställdhetsperspektiv infördes i FN:s fredsarbete.

Konservativa vindar

Därefter har flera beslut och resolutioner på temat följt, och Sverige – som har en uttalat feministisk utrikespolitik – har gång på gång understrukit vikten av att bland annat kvinnliga fredsmäklare används. I en värld där krig ofta innebär sexuellt våld och våldtäkter är det avgörande, säger Linde.

– När det, sexuellt våld, förekommer i konflikter måste man ha ett ansvarsutkrävande. Om inte kvinnor är med vid fredsförhandlingarna är det lätt att det glöms bort, påpekar hon och manar FN att visa på ledarskap och ansvar.

Men alla håller inte med.

Globalt blåser värdekonservativa vindar, vid den så kallade FN-veckan i september talade både USA:s och Brasiliens presidenter om att bland annat inskränka aborträtten. Då bildades också en koalition av 19 värdekonservativa länder – där även Saudiarabien och Ryssland ingick – som bland annat vill att uttryck som ”sexuell och reproduktiv hälsa” ska tas bort från FN-dokument, skriver The Washington Post.

– Det finns ingen internationell rätt till abort, sade USA:s president Donald Trump inför generalförsamlingen.

”Slå tillbaka”

Sådana uttalanden får Linde att se rött.

– Vi måste slå tillbaka mot denna moralkonservatism som slår mot kvinnors rätt till säkra och legala aborter, kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar och inom vilken man inte tar sexuellt våld i konflikter på allvar, säger hon.

Under sitt tvådagarsbesök i New York ska Linde bland annat möta FN:s generalsekreterare António Guterres, delta i organisationen UN Womens möten samt tala på Columbia University. Anförandet om resolution 1325 hålls i säkerhetsrådet på tisdagen.

– Då kommer jag även att ta upp kurdernas insatser i kriget mot Daesh (ett annat namn på terrorrörelsen IS), och peka på hur många kvinnor som varit med i det och förlorat livet. Vi borde tacka kurderna för deras insatser, inte som nu tvinga dem att lämna sina områden, säger hon.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.