Regeringen vill införa en skatt på avfallsförbränning, för att öka andelen material som återanvänds i stället för att eldas upp. Skatten ska betalas av den anläggning som eldar avfallet. I propositionen som nu läggs fram föreslås att skatten ska vara 75 kronor per ton från och med den 1 april 2020, för att sedan höjas till 100 kronor 2021 och 125 kronor 2022.

– Vi märker en stark vilja hos svenska folket att återvinna en större del av soporna. Men då är det en hämmande effekt att det är så billigt och helt skattebefriat att elda upp avfallet. Det här är ett sätt att jämna ut de ekonomiska villkoren, så att det blir mer lönsamt att satsa på återvinning i stället, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

TT: Hur vet ni att den här kostnaden inte bara vältras över på hushållen, som
får högre sophämtningsavgifter och dyrare fjärrvärme?

– Eftersom vi lägger skatten på en relativt låg nivå från början och sedan trappar upp successivt, så är bedömningen att man inte kommer att ta ut avgifter från den som lämnar soporna. Och i fjärrvärmesektorn finns det andra alternativ, så det kan bli så att man använder mer biobränsle. Syftet är göra det mindre lönsamt att elda avfall och att det kan påverka investeringsbeslut på längre sikt, säger Per Bolund.

Importerar avfall

Sedan en tid tillbaka importerar Sverige allt mer avfall från andra länder som eldas upp, vilket bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser. Det är en trend som Per Bolund räknar med ska vändas genom den nya skatten.

– Vi tycker att det är rimligt att varje land i EU tar hand om sitt eget avfall på ett hållbart sätt. Det kan inte vara en lösning för framtiden att Sverige är en avfallsstation som tar emot andra länders sopor, säger Per Bolund.

Farligt avfall och animaliska biprodukter som kan vara potentiellt smittsamma är undantagna från skatten, enligt förslaget.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.