Ett vanligt sätt när man gör dokumentärer om en känd person är att personer som kände eller jobbade med personen ifråga får berätta om hen. Det är också ett ganska tråkigt sätt.

I filmen om Sara Lidmans liv, Sara med allt sitt väsen, får författaren själv berätta om sitt liv genom sina dagböcker. Det är ett grepp som fungerar förvånansvärt bra.

Eleonor Lindgren läser på sträv norrländska stycken ur Sara Lidmans dagböcker som Sara skrev från att hon var 18 år och fram till sin död 2004 samtidigt som vi får se bilder ur hennes liv; långsamma panoreringar över skogar, filmklipp från demonstrationer, dokumentära intervjuer med mera.

Men Sara gestaltas också av två skådespelare, först som barn av Henny Mossberg och sedan som vuxen av Malin Ackermann.

Förälskade sig i en gran

Det ska sägas att det är en väldigt långsam film, men det är samtidigt en film som det är lätt att sugas in i på samma sätt som det är lätt att sugas in i Sara Lidmans språk.

Det börjar med en enkel fråga: ”Varför kom jag alls att välja språket? Det var förstås den där historien med granen…”. Sedan berättar hon om hur hon som ung förälskade sig i en gran och som upptog mer och mer av hennes tankar. men till slut insåg hon att hon måste välja mellan naturens värld och människornas och språkets värld –  och valde då den senare. 

Det är en oerhört fin upptakt som också säger mycket om det centrala i Lidmans författarskap. Vi får sedan följa henne från Missenträsk i Västerbotten, där hon växte upp och bodde under stora delar av sitt liv, till Vietnam och tillbaka igen.

Aktivismen går som en röd tråd genom hennes liv, kampen för vietnameserna men också för de norrländska gruvarbetarnas rättigheter och inte minst för naturen. En av de sista scenerna i filmen är när hon som 80-åring tågar i en demonstration mot Irakkriget.

En sann kämpe

Men det handlar också mycket om Sara Lidmans privata liv, om ensamheten som hon brottades med och om kärleken till en person som heter Eskil men som hon kallar för Fågel.

Filmen inleds med ett citat ur boken Hjortronlandet som gavs ut redan 1955: ”Har man en gång fått klart för sig vad livet handlar om då ska man vara där och kämpa. Med allt sitt väsen.”

Det är väldigt talande för Sara Lidmans liv. Hon var verkligen en person som kämpade – med språket och med skrivandet, men också mot orättvisorna oavsett var på jorden de ägde rum.

2015 sökte över 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Drygt 20 000 av dem bor kvar, visar en ny rapport från SCB.

Drygt 8 av 10 av de ensamkommande pojkar som kom till Sverige 2015 och därefter fick uppehållstillstånd hade arbete 2022, då de var 23 år gamla. Det kan jämföras med svenskfödda unga män i samma ålder, där 66 procent förvärvsarbetar. 

– Vi har kämpat de här åren. Vi har behandlats väldigt illa och brutalt. Myndigheter har bortprioriterat oss men vi har också lyckas skapa ett nätverk, säger Muhammed Ali, ordförande för Ensamkommandes förbund, i Nyhetsmorgon.

Han tror att många lyckats skaffa jobb så snabbt på grund av en hård uppväxt där de tidigt lärt sig ta ansvar.

– Vi har också gjort den här långa och farliga resan. Vi har satsat våra liv på det här, fortsätter han.

En annan orsak till att fler arbetar bland de ensamkommande än bland svenskfödda kan vara att de sistnämnda studerar vidare efter gymnasiet i större utsträckning än förstnämnda.

Den vanligaste sysselsättningen för ensamkommande är arbete inom vård och omsorg. Det gäller både kvinnor och män.

Bland kvinnor är andelen sysselsatta ungefär densamma för kvinnor i gruppen ensamkommande som bland födda i Sverige, 67 procent.

Enligt Skogsstyrelsen har granbarkborren haft svårt att föröka sig i contortatallarna. Granar och vanliga tallar i närheten har inte angripits.

Nu utreder Skogsstyrelsen omfattningen av angreppen.

– Vi vet ännu inte vad detta beror på och varför insekten inte valt de granar som står alldeles intill. Vi är mycket förbryllade över hur granbarkborren beter sig här och försöker nu få in mer information och undersöker området för att kartlägga omfattningen, säger Patrik Karlsson, Skogsstyrelsens sakkunnige på insekts- och svampskador i ett pressmeddelande.

Skogsägare med contortatallar i sitt bestånd uppmanas att hålla extra koll efter döda träd i sitt bestånd.

Contortatall är ett nordamerikanskt trädslag som införts till Sverige de senaste decennierna då de växer snabbare än den inhemska tallen.