– Han har gjort mycket för att förbättra förståelsen mellan uiguruer och han-kineser och har satts i fängelse på livstid. EU-parlamentet ger sitt fulla stöd för hans arbete och önskar att kinesiska myndigheter släpper honom omedelbart, sade Sassoli inför parlamentsledamöterna i Strasbourg.

Ekonomen Tohti har länge kämpat för den uiguriska folkgruppens rättigheter i Kina, där han för fem år sedan dömdes till livstids fängelse för ”separatism”. Folkgruppen är massivt övervakad i Kina och omkring en miljon människor, företrädesvis uigurer, uppskattas vara fängslade i den västliga Xinjiangprovinsen utan rättegångar.

Dubbelt prisad

Sacharovpriset har funnits sedan 1988 och är döpt efter den sovjetiske fysikern och människorättsaktivisten Andrej Sacharov, som fick Nobels fredspris 1975.

Ilham Tohti fick tidigare i höstas även Europarådets finaste människorättspris, Vaclav Havel-priset, och tillhörde också de mest omnämnda för Nobels fredspris i år.

Att Tohti prisas innebär att Sacharovpriset nu två år i rad gått till fängslade aktivister. I fjol prisades ukrainske filmregissören Oleg Sentsov, som då avtjänade ett 20-årigt fängelsestraff i Ryssland, anklagad för att ha planerat terrorbrott.

Oleg Sentsov släpptes dock i september i samband med en fångutväxling och väntas till EU-parlamentet senare i höst för att ta emot fjolårets utmärkelse.
Prissumman är på drygt en halv miljon kronor, 50 000 euro, som traditionellt brukar doneras till någon form av välgörande ändamål.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.