Radar

Tiden knapp för snabbt avtal om brexit

EU:s brexitförhandlare Michel Barnier på väg in till tisdagens EU-ministermöte i Luxemburg.

Både EU och Storbritannien hoppas fortfarande på en brexituppgörelse inom kort. Ännu fler toppmöten kan dock krävas för att få alla bitar på plats. Redan i kväll vill EU:s chefsförhandlare Michel Barnier ha en hållbar text på bordet.

EU-källor uppger för nyhetsbyrån Reuters att Barnier ska ha meddelat de kvarstannande medlemsländerna i EU att han behöver ha en överenskommelse om juridiskt hållbara skrivningar senast i kväll, för att kunna rekommendera ett ja från EU-toppmötet senare i veckan.

Annars kommer han i stället att föreslå fortsatta förhandlingar. Än så länge är inte de brittiska förslagen tillräckliga, enligt informationen som Barnier lämnat.

Utåt försöker chefsförhandlaren ändå hålla modet uppe.

– Det här har varit intensivt hela helgen och i går, för även om det blir allt svårare att nå en uppgörelse så är det fortfarande möjligt den här veckan, sade Barnier på väg in till dagens informationsmöte med EU-länderna i Luxemburg.

– Men naturligtvis måste en uppgörelse fungera för alla – för hela Storbritannien och hela EU. Det är dags att förvandla goda avsikter till lagtext, sade chefsförhandlaren.

Även Storbritanniens brexitminister Stephen Barclay finns på plats i Luxemburg.

– Detaljerade samtal är igång och en uppgörelse är fortfarande väldigt möjlig, säger Barclay vid ankomst.

Fler toppmöten?

Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) är högst försiktig när det gäller att sia om hur det går.

– Jag vet inte. Vi får höra nu av Michel Barnier. Han ska ge en uppdatering till alla EU-ministrar, så vi får se, konstaterar Dahlgren på plats i Luxemburg.
Att tiden är knapp till veckans toppmöte behöver inte vara avgörande.

– Vi vet att det datum som Europeiska rådet (stats- och regeringscheferna) och den brittiska regeringen kommit överens om tidigare för utträdet är den 31 oktober och dit är det ju ännu ett par veckor, säger Dahlgren.

I Bryssel har det länge spekulerats i behov av att ännu ett toppmöte kommer att behöva stoppas in på agendan före månadsskiftet. Enligt BBC kan det komma att hållas bara dagar innan den tilltänkta brexitdagen.

Ökat stöd i London?

En nyckelfråga är hur det brittiska parlamentet kommer att ställa sig till en eventuell uppgörelse. Inom EU är intresset tämligen svagt till att gå med på någonting som sedan inte godkänns i London.

– Det gjorde vi ju förra gången. Då blev det en överenskommelse mellan den dåvarande brittiska regeringen och EU:s förhandlare. Sedan blev det nedröstat i parlamentet, inte bara en gång och två gånger, utan tre gånger, konstaterar Hans Dahlgren.

I London tycker sig dock den brittiska regeringens majoritetsledare i underhuset, Jacob Rees-Mogg, kunna se ett ökat stöd för en uppgörelse bland parlamentsledamöterna.

– Jag tror att det finns tillräckligt många röster nu som är för ett avtal. Det råder en speciell stämning i landet och politikerna måste vara lyhörda för den nationella känslan av att vilja gå vidare med det här, säger Rees-Mogg till radiokanalen LBC, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Irländska tv-kanalen RTE uppger samtidigt att Storbritannien ska komma med nya skrivningar när deras förhandlare träffar sina EU-motparter i Bryssel i dag. Förslagen väntas bygga på vad som avhandlades i ett långt möte i London i går kväll mellan premiärminister Boris Johnson och ledarna för det nordirländska unionistpartiet DUP.

Går att justera

Hans Dahlgren ser ett visst utrymme för kompromisser från EU:s sida – om än främst i form av mindre justeringar.

– Så länge man respekterar grundprinciperna i det utträdesavtal som vi kom överens om med Theresa Mays regering så finns alla möjligheter att göra justeringar så att vi får en överenskommelse. Det är ju bäst för alla att vi får ett utträde under ordnade former, säger EU-ministern i Luxemburg.

Flera andra EU-länder betonar samma sak.

– Jag är inte säker på om ett avtal är nära, men vi försöker göra vårt bästa. En hård brexit vore en katastrof, inte bara för Storbritannien utan också för de 27. Jag hoppas att våra vänner i London förstår våra tydliga budskap, säger Tysklands Michael Roth i Luxemburg.

– Det är inte en fråga om att vara optimist eller inte. Det handlar om att agera ansvarsfullt. Vad som står på spel är miljontals arbetstillfällen, miljoner familjer och företag som behöver få säkerhet, säger Frankrikes Amélie de Montchalin.

Britternas senaste förslag

Storbritannien lade i början av oktober fram en ny brexitplan i form av ett brev på fyra sidor från premiärminister Boris Johnson, samt en sjusidig mer utförlig förklaring. Förslagen till exakt lagtext har inte offentliggjorts än.

Knäckfrågan i brexitförhandlingarna med EU handlar om gränsfrågan på Irland där unionen till varje pris vill undvika en ”hård gräns”. Planen erbjuder ett alternativ till en nödlösning (back stop) om gränsen och består av fem huvudelement:

Punkt ett slår fast att förslaget är inriktat på att hitta lösningar som är kompatibla med Långfredagsavtalet.

Punkt två rör den gamla rätten att röra sig fritt över gränserna på Irland och samarbetet mellan nord och syd. ”Det har slagits fast i tidigare protokoll och bör behållas i det nya”, skriver den brittiska regeringen.

Punkt tre handlar om att ”potentiellt skapa en helirländsk regleringszon, för allt gods, inklusive livsmedel”. ”Den här zonen skulle eliminera alla tillsynskontroller för handel mellan Nordirland och Irland genom att se till att reglerna i Nordirland är desamma som för resten av EU”, lyder texten.

Punkt fyra rör kravet på att Nordirlands regionala parlament får möjlighet att säga sitt om planen både innan den träder i kraft och sedan ”vart fjärde år”. ”Om samtycke inte nås kommer planen att löpa ut”, heter det i brevet.

Punkt fem är sedan att Nordirland helt och hållet kommer att vara en del av Storbritanniens tullområde, inte EU:s tullunion. ”Det här är kompatibelt med bibehållandet av en öppen gräns i Nordirland”, hävdas i brevet.
TT

Kampen om brexit

Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU. Lämna-sidan vann med 52 procent mot 48 procent. Den 29 mars 2017 informerades EU formellt om det brittiska beslutet och förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.

Avtalet blev klart i november 2018 och har godkänts av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May. Det brittiska underhuset har dock tre gånger om sagt nej till avtalet, vilket lett till att utträdesdatumet tills vidare skjutits upp till åtminstone den 31 oktober.

May tvingades avgå i somras och har ersatts av Boris Johnson, som utlovat att landet ska lämna EU när förlängningstiden går ut, oavsett om det då finns ett avtal eller inte. En majoritet i parlamentets underhus har dock drivit igenom lagstiftning som kräver en ytterligare förlängning till början av 2020, om inte underhuset dessförinnan godkänner antingen en uppgörelse eller ett utträde utan avtal.