Nyckelbiotoper är skogsområden som anses ha extra stor betydelse för skogens djur och växter. I dag registrerar Skogsstyrelsen nyckelbiotoper när skogsägare anmäler att de vill avverka. Det arbetet bör nu upphöra, enligt ett förslag som skickats ut på remiss.

Myndigheten motiverar förslaget bland annat med att begreppet nyckelbiotop har fått en annan innebörd än vad som var tänkt från början. Ett annat problem är att aktörer som miljöcertifierar skog, till exempel organisationen FSC, utgår från nyckelbiotoperna. Skogsstyrelsen har därmed ofrivilligt blivit en garant för certifierade aktörers åtaganden om att undanta områden med höga naturvärden från skogsbruk, heter det i pressmeddelandet.

”Ett dråpslag”

– Att sluta med det här arbetet är ett dråpslag mot det fina naturvårdsarbete som myndigheten har byggt upp och genomfört under decennier. Sedan får det självklart stora konsekvenser för certifieringen, eftersom nyckelbiotoperna är så kopplade till FSC, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Hon anser också att Skogsstyrelsen i sitt pressmeddelande föregriper remisshanteringen. I remissunderlaget finns slutsatser som pekar åt ett helt annat hål och lyfter vikten av att få ett bra kunskapsunderlag om skogar med stora naturvärden, påpekar hon.

– Det är väldigt upprörande att myndigheten genom att lyfta vissa valda delar av remissunderlaget tar så tydlig ställning långt innan styrelsen har fått remissinstansernas synpunkter för beslut. På så sätt kortsluts styrelsens arbete, säger Sandahl.

Välkomnas av LRF

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) välkomnar däremot förslaget från Skogsstyrelsen. ”Detta är ett mycket positivt besked för Sveriges skogsägare och en fråga som LRF Skogsägarna och skogsägarrörelsen jobbat för länge”, skriver LRF i ett pressmeddelande. Enligt LRF riskerar registreringen av nyckelbiotoper att skada både skogsägares planering och ekonomi.

Myndighetens styrelse ska fatta beslut under hösten. Men om styrelsen beslutar enligt förslaget kommer det inte att träda i kraft förrän nya arbetssätt finns på plats, enligt pressmeddelandet.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.