Abiy Ahmed är född 1976 och är premiärminister sedan 2018. Med sina 43 år är han Afrikas yngste ledare.

Under drygt ett år på premiärministerposten har Abiy Ahmed ingått fred med med grannen Eritrea, utverkat amnesti i sitt hemland Etiopien och mäklat fred i den svårt krigsdrabbade regionen Afrikas horn.

Oroligheter i delstaterna Oromo och Somali ledde till att företrädaren Hailemariam Desalegn avgick. Abiy Ahmed blev då regeringschef, den första från oromofolket.

I sitt installationstal bad han ”från botten av sitt hjärta” om ursäkt för att de senaste årens protester lett till att människor skadats och dödats.

Inte populär hos alla

Snart genomförde han en rad reformer. Inte minst normaliserade han relationerna med ärkefienden Eritrea efter en mer än 20 år lång gränskonflikt. Tusentals fångar fick amnesti och tidigare terroriststämplade rörelser fick bilda laglig opposition. Ett fredsavtal slöts också med gerillan Ogadens nationella befrielsefront.

Det har inte varit populärt hos alla – Abiy Ahmed har under sin korta tid vid makten råkat ut för kuppförsök, gerillauppror har brutit ut i väster och etniska konflikter har drivit omkring en miljon människor på flykt.

Abiy Ahmed beskrivs också som en nyckelspelare bakom avtalet mellan militärrådet och den civila oppositionen i grannlandet Sudan, sedan diktatorn Omar al-Bashir störtades i april i år.

”Jättestort framsteg”

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed är en värdig prisvinnare, säger Karin Wall Härdfeldt, generalsekreterare för Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

– Det är jätteviktigt med initiativ för fred, dialog och försoning, särskilt i ett område som haft decennier av konflikter. Fredsavtalet mellan Etiopien och Eritrea är ett jättestort framsteg och jag hoppas att det får mer momentum i och med det här, säger hon till TT.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.