Presidentpalatset har utrymts och regeringsföreträdare har lämnat huvudstaden.

Skanderande demonstranter brände bildäck och blockerade vägarna mot Quito under måndagskvällen. Offentliga byggnader vandaliserades och en del demonstranter kastade brandbomber och sten mot polisen.

Ett 50-tal poliser hålls som gisslan över landet, skriver BBC.

Ecuador har skakats av protester sedan den 3 oktober. Då införde regeringen flera liberala reformer efter en överenskommelse med Internationella valutafonden (IMF) i syfte att minska Ecuadors underskott och utländska skulder. Framförallt bränslesubventioner, som fått priserna i landet att höjas med uppemot 120 procent, har skapat missnöje och eldat på protesterna i landet – som är de största på tio år.

Presidentpalatset utrymt

Måndagskvällens sammandrabbningar kom efter att energidepartementet i landet meddelat att arbetet på tre oljefält stoppats på grund av folksamlingarna. Stoppet påverkade 12 procent av Ecuadors oljeproduktion, skriver AFP.

Presidentpalatset i Quito har utrymts och regeringsföreträdare har flytt huvudstaden och begett sig 40 mil sydväst till staden Guayaquil rapporterar spanska nyhetsbyrån EFE.

President Lenín Moreno anklagar personer bakom protesterna för att utnyttja ursprungsbefolkningens intressen för att härja och skapa kaos. Han säger också att protesterna är ett försök till en statskupp från den tidigare presidenten Rafael Correa.

– Det som hände var inte en samhällelig demonstration i protest mot ett beslut av regeringen. Det här är en politisk demonstration med syfte att krossa den demokratiska ordningen, säger Moreno, enligt EFE.

Ett undantagstillstånd utlystes i torsdags när protesterna startade. Det innebär att regeringen får tillåtelse att begränsa människors rörlighet, sätta in beväpnade styrkor och censurera medier för att stäva protesterna. Skolor i delar av landet har stängt, skriver EFE.

Nära 500 frihetsberövade

Demonstrationerna anordnades till en början av företrädare för transportfackförbund. Unga, studenter, vänsterextremister och personer med olika ideologiska bakgrunder har anslutit. Det är nu främst ursprungsbefolkningen som organiserar protesterna, enligt Utrikespolitiska institutet.

Ledare för ursprungsbefolkningen, vilken motsvarar sju procent av landets befolkning, har sagt att de kommer att delta i protesterna.

Över 20 000 personer väntas anlända till huvudstaden under onsdagen för att visa sitt missnöje mot regeringen, enligt en företrädare för ursprungsbefolkningsorganisationen Conaie.

En person har dött och 77 har hittills skadats i demonstrationerna. Majoriteten av de skadade är personer ur säkerhetsstyrkorna, enligt myndigheterna. 477 personer har frihetsberövats.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.