Över 30 personer har dödats i uppblossande protester mot regeringen i Irak i veckan.

Men missnöjet med landets styre är inget nytt.

– Jag har protesterat i tio år, och kommer att göra det tills regimen faller, säger Majid al-Osmi, en av demonstranterna, till nyhetsbyrån AFP.

Thair Ismail, freds- och konfliktrådgivare på Olof Palmes internationella center, vill lyfta fram precis det som demonstranten ger uttryck för – att det handlar om åratal av frustration över regeringen.

– Irak är ett ganska rikt land, samtidigt som polariseringen har nått omfattande nivåer. Varje dag, varje vecka ökar arbetslösheten och fattigdomen. Miljoner människor kan inte försörja sig, säger han till TT.

– Missnöjet har kokat hela tiden. Och om protesterna tystas ner eller slutar kommer det att fortsätta senare.

”En katastrof”

Protesterna är mer spontana jämfört med liknande i andra länder, enligt Ismail. I Irak organiseras inte motståndet mot styret av organisationer, eller oppositionen på samma sätt, säger han.

– Människor har förlorat den organiserade delen av aktivismen. Oppositionen ses i stället som en del av regimen. Det är ett jättestort dilemma, och en katastrof. Den enda möjligheten för människor är spontana protester.

TT: Finns det något som är annorlunda i de senaste dagarnas protester jämfört med tidigare?

– Människor har tidigare varit lite blygare kring att konfronteras med systemet, som polisen och armén. Men just nu betraktar de polisen och armén som representanter för den korrupta regimen. Det bäddar för kraftigare konfrontation, säger Ismail.

Höll tv-tal

Simona Foltyn, journalist baserad i Bagdad, säger till BBC att de som protesterar är en del i en gräsrotsrörelse där mängder av olika människor ingår.

– De vill inte delta i något politiskt arbete hos partierna. De är extremt missnöjda med det politiska etablissemanget. Allt de vill är att få ett bättre liv. De vill ha samhällsservice, de vill ha jobb, och de vill att levnadsstandarden ska öka.

Iraks premiärminister Adil Abd al-Mahdi har i ett tv-tal delvis gett demonstranterna rätt, och även lovat politiska reformer. Thair Ismail tror inte att det kommer att lugna ner situationen, och understryker att demonstranterna ser premiärministern och regeringen som en del av ett system som inte fungerar.

– Talet betyder absolut ingenting. Landet har inte möjlighet att bete sig som han önskar, resurserna går till korruption, och en omfattande byråkrati, säger han.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.