En miljon människor kan ha fängslats i det Kina kallar för utbildningscenter, men som människorättsorganisationer benämner omskolningsläger, i Xinjiang i Kina. De flesta tillhör folkgruppen uigurer, enligt Human Rights Watch (HRW).

– Vi vet att det pågår en bred kampanj för att, som kinesiska partiföreträdare själva uttryckt det, ”utradera ideologiska virus”. Det pågår ett krig mot en ideologi som kineserna vill se utraderad och den sker på flera olika plan, säger Måns Molander, Sverigechef på HRW.

Det kan räcka att man inte ansetts lojal mot Kommunistpartiet eller har haft kontakt med personer utomlands för att fängslas. I lägren tvingas fångarna ge upp sin religion och kultur, och det finns rapporter om tortyrliknande behandling.

Kina hävdar att interneringen stävjar terrorism och separatism i området. Vice utrikesminister Le Yucheng kommenterade tidigare i år den kritik som riktats mot lägren som ”illasinnade anklagelser mot frivilliga arbetsläger”.

Övervakningssamhälle

Måns Molander beskriver Xinjiang som ett massivt övervakningssamhälle som kombinerar ny teknik och gamla metoder för att kontrollera och övervaka medborgarna.

En databas med uppgifter om bland annat etnicitet och gps-koordinater rörande 2,6 miljoner människor i Xinjiang avslöjades tidigare i år av säkerhetsexperten Victor Gevers, vid det nederländska nätyttrandefrihetsorganet GDI.

Även turister som besöker området ska ha fått spionprogram installerade på sina mobiltelefoner som bland annat har samlat in mejl, meddelanden och följt telefonens positioner, har The Guardian rapporterat. Den digitala övervakningsapparaten kombineras i Xinjiang med poliskontroller och rena personkontroller där partiföreträdare flyttar in hos uiguriska familjer för att bevaka dem inifrån.

”Förlamande skräckkänsla”

– Det är ingenting hemligt, kontrollanterna lägger själva ut bilder på när de är hos dessa familjer. För familjerna är det nästan som en förlamande skräckkänsla om att göra fel. Man vill inte säga eller göra något fel,  eller något som kan väcka misstankar om att man inte är lojal med det kinesiska systemet, säger Molander.

Utifrån vad övervakarna kommer fram till  klassas familjerna i tre olika kategorier: pålitliga, medel och opålitlig. De som kategoriseras som opålitliga hamnar i läger – frihetsberövande utan grund eller gräns.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.