Intresset för att framställa långsiktigt hållbar mat i Sverige ökar. Nu etablerar sig flera aktörer på marknaden som vill satsa på en diversifiering av grödor och svenska kulturväxter som sägs vara mer tåliga.
Flera svenska lantbrukare har börjat experimentera med gamla proteinrika kulturgrödor från såväl Sverige som andra länder.
Ett företag som satsar på svenska kulturgrödor är Nordisk Råvara, som bland annat riktat in sig på gråärter, gotlandslinser, rättviksärter, men även grödor som inte odlats traditionellt i Sverige, såsom quinoa och lupin.
– På medeltiden åt vi väldigt mycket linser i Sverige, sedan blev det fattigmansmat. Det man inte visste då var att man slängde ut bebisen med badvattnet. Det är fantastiskt fin mat, och en oerhört fin aminosyraprofil, särskilt gotlandslinsen som funnits i hundratals år på Gotland. Det är en utomordentlig gröda som vi börjat odla igen på Gotland, där förutsättningarna för linsodling är utmärkta. Det visade sig, att när vi tar upp en sån gröda så uppskattar folk den, både för sin smak och näringsrikedom, säger Gunnar Backman, delägare på Nordisk Råvara till Tidningen Jordbruksaktuellt.
Enligt Gunnar Backman har vi bara kvar 25 procent av det genetiska utbudet i odling i Sverige jämfört med tidigt 1900-tal.
Byggt upp odlarnätverk
Företaget, som startade sin verksamhet för fyra år sedan, har i dag ett odlarnätverk med cirka 30 odlare anslutna till sig. Nätverket har byggts upp genom att organisationen blir kontaktade av eller själva söker upp odlare som är intressanta.
Företaget märker varje påse med koordinater, gårdens och odlarnas namn och vilken jordmån som grödan har vuxit i, något som påverkar slutresultatet och smaken på produkten, enligt Gunnar Backman.
Även Warbro kvarn utanför Katrineholm samarbetar med bönder som odlar kulturgrödor. Som Dagens Nyheter skrev om (2019-09-26) fick de upp ögonen för dinkel genom tyska kontakter och började provodla den nygamla grödan.
I deras sortiment ingår också råg, dinkel, emmer, enkorn, nakenhavre, dala-lantvete och två sorters maltkorn, Balder och Gullkorn.
Efterfrågan på deras spannmål har ökat kraftigt de senaste åren och i dag har de både egna odlingar och samarbetar med bönder som odlar kulturgrödor för deras räkning.
– Det finns en större genetisk variation inom varje gröda, det blir en jämnare skörd och det finns alltid några som har bättre motståndskraft och klarar förutsättningarna, säger Thomas Björklund till DN.
