I den nya klimatrapporten använder FN:s klimatpanel IPCC sina allra starkaste formuleringar när de slår fast att världshaven stiger, att takten ökar – och att det beror på mänsklig påverkan.

TT: Hur påverkar havshöjningen Sveriges kuster?

– I dag stiger havsnivån med drygt tre millimeter per år. Men i Sverige har vi en landhöjning som är olika i olika delar av landet. Om man drar ett streck strax norr om Göteborg till strax norr om Öland så kommer landhöjningen att uppväga havshöjningen norr om strecket. Men söder om strecket kommer havsnivån att stiga, för där räcker landhöjningen inte till, säger Magnus Hieronymus som är oceanograf vid SMHI och deltagit som expert i havsnivåfrågor i den svenska IPCC-delegationen.

Märkas i närtid

Längst i söder, i Skåne, är landhöjningen inte ens en millimeter per år. Så det är framför allt där den stigande havsnivån kommer att märkas i närtid, förklarar Magnus Hieronymus.

Ett sätt att illustrera förändringen är att räkna ut när extrema händelser som beror på högt vattenstånd blir vanliga. Forskarna talar till exempel om när det som i dag bara sker vart hundrade år i genomsnitt förväntas inträffa varje år.

– Det kan handla om att havsnivån stiger med 120–130 centimeter över medelvattenstånd, vilket rent statistiskt i dag bara sker i genomsnitt vart hundrade år. Men om utsläppen inte minskar så kan vi förvänta oss att det kommer att ske varje år i delar av Skåne i slutet av det här århundradet, säger Magnus Hieronymus.

Höga vindhastigheter

Vad det i sin tur kan leda till beror på hur kusten ser ut. I områden där kusten är brant krävs inte lika stora anpassningar som i låglänta områden.

– Sedan går det inte att rakt av jämföra på det här sättet. När havsnivån blir så extremt hög i dag har man samtidigt höga vindhastigheter och kraftig nederbörd. I framtidsscenariet behövs det inte längre en kraftig storm, utan då räcker det med havet. Så effekterna behöver inte bli likadana och vi har verkligen inte sådan detaljrikedom att vi kan säga vad som händer i till exempel Malmö hamn om 100 år. Men det här ger en bild av vad som kan hända, säger Magnus Hieronymus.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.