Manifestationen hålls bara timmar innan FN:s klimattoppmöten inleds i samma stad. Den high school som 14-årige Dante Wretblad går på håller först en egen klimatdemonstration, sedan får de elever som vill åka till miljörörelsen Fridays for Futures samling på södra Manhattan. Dit väntas även den svenska aktivisten Greta Thunberg.

– Det är grymt att en svenska som försöker hjälpa vår jord har blivit så stor, säger Wretblad men lägger till att många av hans kompisar inte känner till Thunberg eller den proteströrelse hon gett upphov till.

– Vi pratar inte så mycket om det i skolan, utom under biologilektionerna då vi ju läser om effekterna av klimatförändringarna. Och i fjol pratade vi en del om översvämningar och plast i haven.

Tar med vatten

Dante Wretblad, som också studerat i Sverige, säger att man är mer medveten om hållbarhet i blågula skolor. På hans gamla skola hade man källsorterat länge och var noga med att inte slänga mat, eleverna fick inte ta för stora portioner i taget.

Men vid den amerikanska skolan har man just börjat sortera plast- och pappersavfall.

– Skolan försöker vara mer grön nu och minska sin klimatpåverkan. Det är fint att se.

Några av Wretblads bekanta har varit med vid klimatstrejker tidigare. De verkar bry sig, säger han men han ser också skolkamrater som slänger plastkoppar och sugrör på gatan.

– Jag är noga med att inte ta engångsmaterial och jag tar med mig vatten hemifrån så att jag inte behöver köpa någon plastflaska.

Thunberg cool

Efter samlingen vid parken Foley Square på södra Manhattan går de klimatstrejkande mot Battery Park på Manhattans södra udde. Dante Wretblad har hört talas om kompisar som anmält deltagande enbart för att slippa skolan och få vara med sina vänner, men han hyser hopp om att manifestationen och FN:s klimattoppmöte gör intryck på dem.

– Jag hoppas verkligen att de förstår när de ser hur många som bryr sig och hör hur allvarligt problemet är. Då kanske de blir lite mer noga själva med att till exempel inte slänga plast.

TT: Hur ser du på Greta Thunberg?

– Hon försöker hjälpa nästa generation. Hon gick från att strejka själv till att få med sig jättemånga unga i många länder. Jag har sett hur hon kämpat och tycker att det är väldigt coolt att hon skapat en global rörelse – och att hon träffat (expresident) Barack Obama och pratat i kongressen.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.