Sedan 2000 har barnadödligheten nästan halverats och dödligheten hos gravida kvinnor minskat med över en tredjedel. Minskningen beror till största del på tillgången till sjukvård.

”I länder som förser alla med prisvärd, högkvalitativ sjukvård så överlever och frodas kvinnor och barn. Det är kraften i allmän sjukvård”, säger WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus enligt ett pressmeddelande.

Störst framsteg har länder i östra och sydöstra Asien gjort. Där har barnadödligheten för barn under fem år minskat med 80 procent sedan 1990.
Samtidigt visar nya beräkningar att 6,2 miljoner barn under 15 år dog under 2018. 5,3 miljoner dödsfall inträffade under barnens första fem år, och nästan hälften av dessa under den första månaden.

Därutöver dog 290 000 kvinnor efter komplikationer under graviditet och födsel under 2017.

Störst risk första månaden

Barna- och mödradödligheten är som störst i afrikanska länder söder om Sahara, enligt WHO. Risken är där 50 gånger större för mödrar att dö under graviditeten än i höginkomstländer.

Risken att ett barn inte ska klara sig är som störst under den första månaden, särskilt om barnet föds för tidigt, för litet eller har upplevt komplikationer under födseln.

Tillång till rent vatten, näring, mediciner och vaccin tillsammans med utbildad sjukvårdspersonal innebär ofta skillnaden mellan liv och död, enligt chefen för FN:s barnfond Unicef, Henrietta Fore.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.