I dag går folket till valurnorna i ett historiskt omval i Israel. Loppet är jämnt mellan sittande premiärminister Benjamin Netanyahus parti Likud och utmanande Blåvita alliansen. Frågan är om Netanyahus flirt med väljarbasen högerut ger resultat – och vilken makt det sekulära vågmästarpartiet får.
Det omval som hålls i Israel är historiskt: aldrig tidigare har landet hållit två val under samma år. Efter förra valet, i april, misslyckades premiärminister Netanyahu med att bilda regering bland annat efter att förhandlingarna med det nationalistiska, sekulära högerpartiet Yisrael Beitenu fallit samman.
Partiet kräver att lagstiftningen ändras så att de ultraortodoxa judarna inte längre undantas från den annars obligatoriska värnplikten, vilket Netanyahu inte kunde lova.
Nu ser Yisrael Beitenu ut att kunna få ökat stöd, medan Netanyahu fått se sin position försvagas.
”Väldigt jämnt”
Premiärminister Netanyahu uppmanar på själva valdagen medborgarna att rösta och säger att han väntar sig ett jämnt lopp.
– Jag kan garantera er i dag på morgonen att det är väldigt jämnt, sade han när han lade sin röst i Jerusalem.
Den främste utmanaren Benny Gantz uppmanar landets väljare att rösta emot korruption och ”extremism”.
– Vi vill ha nytt hopp. Vi röstar i dag för förändring, säger han efter att ha röstat i Rosh Ha’ayin nära Tel Aviv.
– Vi kommer att lyckas skapa hopp. Vi kommer att lyckas skapa förändring, utan korruption och utan extremism.
Splittrade väljare
Mycket står på spel för den 69-årige Netanyahu, premiärminister sedan 2009, som också står inför ett eventuellt åtal gällande bland annat korruption. För att öka sina chanser hos den bosättarvänliga delen av väljarbasen har Netanyahu, i ett kontroversiellt uttalande ifrågasatt av omvärlden, lovat att införa israelisk suveränitet i delar av Jordandalen på den ockuperade Västbanken om han kommer till makten.
Inför valet har de israeliska väljarna varit splittrade. Den partioberoende israeliska tankesmedjan Israel democracy institute rapporterade att judiska israeler stödjer idén om en samlingsregering bestående av Likud, Blåvita alliansen och Yisrael Beitenu, något som den senares ledare Avigdor Leiberman har spekulerat i. Israeliska araber, däremot, föredrar en mitten-vänsterregering ledd av Blåvita alliansen.
Vallokalerna håller öppet till klockan 21, svensk tid.
Valet i Israel
I december 2018 utlyste Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ett nyval, som hölls i april 2019. Det har beskrivits som något av ett missnöjesval mot Netanyahu själv, då många väljare betonade att de ville se en förändring av den israeliska politiken.
Den nybildade Blåvita alliansen, ledd av generalen Benny Gantz, lyckades lika bra vid valurnorna som Benjamin Netanyahus högerparti Likud, men hade inte lika goda chanser att få ihop en regeringskoalition. Netanyahu fick uppdraget att bilda regering, men misslyckades. Han löste upp parlamentet, knesset, och utlyste det nyval som nu hålls.
Knesset består av en kammare med 120 ledamöter som utses i allmänna val vart fjärde år. Premiärministern har rätt att när som helst utlysa nyval. Hela landet utgör en valkrets. Rösträttsåldern är 18 år. I parlamentet antas lagförslag efter tre omröstningar.
Israels president, som främst har representativa uppgifter, väljs av knesset för en period på fem år och kan väljas om en gång.
Alla israeliska regeringar hittills har letts av Arbetarpartiet eller högerpartiet Likud med undantag för perioden 2006–2008, då centerpartiet Kadima satt vid rodret. Vid flera tillfällen har de två dominerande partierna samtidigt ingått i breda koalitioner.
Benjamin Netanyahu, eller ”Bibi” som han kallas, har varit premiärminister i Israel utan uppehåll sedan 2009. Han har hyllats för att ha fått landets ekonomi att växa, men kritiserats bland annat för att bedriva en splittrande politik där meningsmotståndare får lite utrymme.
Källa: Landguiden/Ui
