Ungefär var sjätte invånare i Sverige går en kurs på fritiden. Språkkurser hör till de mest populära. Foto: Leif R Jansson/TT
Hur vanligt det är att delta i utbildningar eller kurser på fritiden varierar kraftigt inom Europa. Det visar statistik från en undersökning där invånare i EU svarat på frågor om levnadsförhållanden.
Anna Jonasson
I Sverige deltog 17 procent av invånare som är 16 år eller äldre i en kurs på fritiden under 2016, vilket placerar Sverige på en sjundeplats, enligt undersökningen EU-SILC från 2016. Medelvärdet för samtliga EU:s 28 medlemsländer var 11 procent.
Kurserna kan handla om allt från språk eller drejning till dans och bågskytte. I Sverige är det vanligast att gå en kortare kurs tillsammans med andra. Men även privatlektioner och enstaka workshops eller seminarier förekommer på fritiden.
Populärast är kurser och utbildningar inom idrott samt säkerhetsutbildningar, följt av exempelvis musik, språk och kultur, visar undersökningen. Deltagandet i fritidskurser är störst i Nord- och Västeuropa, med undantag för Irland och Storbritannien. Island och Danmark ligger i topp, med 44 respektive 41 procent. I de flesta EU-länder är det vanligare att kvinnor går kurser på fritiden än att män gör det.
I Syd- och Östeuropa är deltagandet lågt, även om det finns undantag – som Grekland. Allra lägst deltagande är det i Rumänien och Ungern, där endast 2 procent av befolkningen deltar i någon form av fritidskurs.
Återvinning av glas på en återvinningsstation. Foto: Pontus Lundahl/TT
Mängden förpackningar i Sverige har ökat med 30 procent sedan 2012. Samtidigt återvinner vi allt sämre.
LANDETS FRIA TIDNING
Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.
Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.
– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.
De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol.
Mest och minst återvunnet
• De förpackningsslag som materialåtervanns mest under 2022 var pantburkar och glas. 89 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning. Materialåtervinningsgraden för glas var 86 procent. • 78 procent av alla kartong- och pappersförpackningar återvanns. • Lägst materialåtervinningsgrad, 35 procent, var det för plastpackningar. Källa: Naturvårdsverket
Bullerö är en av de större öarna i Nämdöskärgården. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län
Sveriges mest storslagna eller särpräglade naturområden har fått status nationalpark. I landet finns i dag 30 stycken, och nu finns förslaget för nummer 31 klart: Nämdöskärgården i Stockholms skärgård.
”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”
Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige.
Oexploaterat
Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.
– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.
Rödalger och blåstång hör till områdets typiska arter. Foto: Cinthia Tiberi Ljungqvist
Tusentals öar
Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.
Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.
Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun.
Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.
Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.
Skyddade, grunda vikar fungerar som viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, samtidigt som de är känsliga för lokal påverkan från till exempel båtlivet. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län
Nationalparkens syfte…
… är att ”bevara ett representativt och variationsrikt havs- och skärgårdslandskap i Östersjön i väsentligen oförändrat skick”.
Syftet ska uppnås genom att: • minimera negativ påverkan på områdets naturvärden och inte tillåta exploaterande verksamhet • införa nödvändiga regleringar för att bevara marina miljöer • bedriva ändamålsenlig skötsel för att bevara och utveckla områdets naturvärden • genomföra ändamålsenliga åtgärder för att ge allmänheten tillgång till nationalparkens natur- och upplevelsevärden
För bästa användarupplevelse använder vi kakor där vi lagrar och läser in information om er användare. Om ni accepterar det så kan vi spara information om ifall ni är inloggade och vilka artiklar som blir mest lästa. Att tacka nej kan påverka vissa funktioner och användarupplevelsen. Det gör det också svårare för oss att bedriva vårt uppdrag, att leverera den bästa gröna journalistiken.
Du kan när som helst ändra inställningarna genom att klicka på den vita fliken i nedre högra hörnet.
Funktionella
Alltid aktiv
För att sidan ska fungera som det ska använder vi oss av kakor. Kakorna i den här kategorin kan inte väljas bort eftersom de är nödvändiga för er läsupplevelse.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
För vår överlevnad är det fullständigt nödvändigt att vi kan redovisa statistik över antalet besökare vi har. Vi använder också statistiken för att fatta kloka beslut om vad ni läsare är mest intresserade av att läsa.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
För att nå ut använder vi oss av marknadsföring, men också för att få inkomster.