Varje år genomförs cirka 200 levertransplantationer i Sverige. I dagsläget väntar ett 50-tal svenskar på en ny lever.

En kritisk faktor är tillgången på avlidna donatorer, medan en annan begränsning är den tid som levern kan förvaras utanför kroppen utan att den förstörs. I dag är denna tid cirka nio timmar, men nu har forskare lyckats trefaldiga denna tid, vilket antas få stor betydelse för patienterna.

– Det här är ett genombrott. I dag är varje transplantation en kamp mot klockan, varför det funnits ett stort behov av att öka den tid ett organ kan förvaras utanför kroppen, säger en av forskarna bakom studien, Reinier de Vries vid Harvard Medical School i USA, under en presskonferens.

Överlevt längre

I dag förvaras ett levertransplantat på is i temperaturer på mellan fyra och åtta grader Celsius. På så sätt kan levern förvaras i cirka nio timmar innan den börjar ”dö” med irreparabla skador som följd.

Om den däremot hade förvarats i minusgrader hade den överlevt längre, men då hade det uppstått andra skador i stället, liknande de köldskador som kan uppstå på huden om det är kallt ute.

År 2014 visade forskare vid Harvard Medical School i USA att det är möjligt att frysa ner råttlevrar med hjälp av ”supercooling”. I korthet går tekniken ut på att man förbereder organet inför nedkylningen genom att låta en skyddande lösning fördelas jämnt i hela organet. Syftet är att undvika skadlig isbildning.

Med hjälp av tekniken lyckades forskarna frysa ner levrarna till minus sex grader utan att cellerna frös till is. Efter ”upptiningen” var funktion densamma och på så sätt kunde den tid en råttlever kan förvaras utanför kroppen förlängas från timmar till dagar.

200 gånger större

En mänsklig lever är dock 200 gånger större än en råttas och isbildningen sker exponentiellt i förhållande till volymen. Men genom att kombinera olika program har nu samma forskare lyckats frysa ner en mänsklig lever till fyra minusgrader.

Vid ”upptiningen” pumpades 20 grader varmt syre och näringsämnen genom organet, och funktionen visade sig vara lika bra som före nedfrysningen. På så sätt kan den tid som en lever kan förvaras utanför kroppen förlängas från dagens cirka nio timmar till 27 timmar, skriver forskarna i Nature Biotechnology.

Markus Gäbel är överläkare på transplantationscentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. I hans värld är det dock inte tidsfaktorn som är det största problemet, utan bristen på avlidna donatorer.

– Det händer att människor avlider i väntan på ett organ. Vi försöker alltid transplantera organet så fort som möjligt, men visst kan det få betydelse om tiden som den kan förvaras utanför kroppen blir längre, eftersom det i så fall skulle bli lättare att planera operationerna. I dag äger de oftast rum på kvällen eller på natten. Teoretiskt kan man också tänka sig att detta skulle kunna öka möjligheterna att utbyta organ, säger han.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.