Ann Linde blir Sveriges nästa utrikesminister, det meddelade statsminister Stefan Löfven (S) i samband med att han läste upp regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande under tisdagen.

– Ett klokt val av Stefan Löfven, säger Ulf Bjereld, som också tycker att Linde är en bra debattör som hanterar medier bra.

Ann Linde har fram tills nu varit utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor. I förra regeringen var hon även EU-minister.

Att Löfven återigen väljer en kvinna skänker legitimitet åt den feministiska utrikespolitiken, särskilt utomlands, anser Bjereld.

”Internationell nyfikenhet”

Sveriges tre senaste utrikesministrar har varit internationella tungviktare som Margot Wallström (S), Carl Bildt (M) och Jan Eliasson (S). Ann Linde har inte den plattformen från början, men kan få den, och är ingen lättviktare för det, anser Bjereld.

– Det finns en internationell nyfikenhet på svensk utrikespolitik, säger han och påpekar att den skiljer sig en del från andra EU-länders, såsom när Sverige erkände Palestina som stat.

Margot Wallström gjorde sig inte populär i Israel när det skedde. Frågan är om ett personbyte på utrikesministerposten gör någon skillnad.

– Ja och nej. Å ena sidan var det svårt för Israel att backa när det gäller Wallström – har man en gång placerat en person i kylskåpet kan det vara svårt att plocka ut den aktören igen.

Å andra sidan är just Palestinafrågan en av de profilfrågor där Ann Linde har markerat väldigt starkt att hon delar den svenska utrikespolitikens utformning där.

Bjereld tror inte på någon större förändring av den svenska utrikespolitiken med Ann Linde, men öppnar för att hon är mer EU- och Europaorienterad och mindre inriktad på FN än Wallström.

M välkomnar Linde

Moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark anser att Ann Linde är en kompetent person och säger att det är en fördel att hon har sysslat med handelsfrågor tidigare.

”Det finns en fläck från hanteringen av Transportstyrelsen men jag tror att det är viktigt att se vad hon vill åstadkomma i handling”, skriver han i en kommentar.

Ann Linde var tidigare statssekreterare hos dåvarande inrikesminister Anders Ygeman, som avgick på grund av regeringens hantering av it-skandalen på Transportstyrelsen. Kritiken från riksdagens konstitutionsutskott träffade även Ann Linde på grund av att informationen som fanns på justitiedepartementet inte fördes vidare till statsministern.

Hans Wallmark som välkomnar valet av Linde tillägger att han vill se en ny kurs i svensk utrikespolitik.

”Jag vill se mindre socialdemokratisk plakatpolitik, mer svenska intressen. Det är de önskemål som jag har på en ny utrikesminister”.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.