Radar

Sänkt skatt för glesbygdsbor

Under en pressträff presenterade Centerns partiledare Annie Lööf förslaget att glesbygdsbor ska få 137 kronor i sänkt skatt per månad nästa år.

Glesbygdsbor får i snitt 137 kronor i sänkt skatt per månad nästa år.
Förslaget ingår i ett landsbygdspaket i statsbudgeten.

Paketet kostar statskassan 2,2 miljarder kronor nästa år. Det dyraste budgetförslaget är skattereduktionen för invånare i kommuner som i sin helhet ingår i stödområde A och B. Det handlar framförallt om nordvästra Sverige.

Skattereduktionen omfattar ungefär 830 000 personer i 80 kommuner.

– Det handlar om att öka rättvisan och minska skatteklyftan mellan stad och landsbygd, säger Centerledaren Annie Lööf.

Mindre än hälften

Centern motiverar skattereduktionen med att glesbygdsbor ofta betalar mer i skatt och samtidigt får sämre offentlig service än storstadsbor.

Annie Lööf är stolt över att partiets förslag om skattereduktion nu finns med i statsbudgeten för 2020, bara två månader efter att man lanserade idén i somras.

Ursprungsförslaget innebär dock en mer än dubbelt så stor skattereduktion för glesbygdsbor. Annie Lööf anser att en dryg hundralapp i sänkt skatt ändå är betydelsefullt för framförallt pensionärer.

– Det här är bara ett första steg för att få bort den ojämna skatteklyftan som finns mellan stad och land, säger hon.

Äts upp?

En skattesreduktion på en dryg hundralapp skulle snabbt kunna ätas upp om kommunen höjer kommunalskatten. Många kommuner i glesbygden har det i dag tufft med att få ekonomin att gå ihop.

Annie Lööf pekar på att regeringen tillsammans med C och L även ska höja statsbidragen till kommunerna och ändra i skatteutjämningssystemet mellan rika och fattiga kommuner.

Skatten på bensin har också betydelse för landsbygdsbors plånböcker. En fråga är hur stor indexeringen av skatten på bensin ska vara.

Annie Lööf ger dock inget besked om hur det blir med indexeringen av bensinskatten.

– Vi kommer att återkomma i den specifika frågan, säger hon.

Mer till underhåll

Skattereduktionen innebär 1,35 miljarder kronor mindre i skatteintäkter för staten, men 1 650 kronor i skattesänkning per år för berörda landsbygdsbor.
På frågan om det inte vore bättre att satsa pengarna på att stärka välfärden på landsbygden, svarar Lööf att det är två olika frågor. Hon hänvisar till att staten även gör annat, som att öka statsbidragen till kommunerna.

Landsbygdspaketet innehåller också drygt 200 miljoner kronor mer till väg- och järnvägsunderhåll och 150 miljoner kronor mer till bredbandsutbyggnad.

I landsbygdssatsningen ingår även ett ”bondepaket” för 191 miljoner kronor och 85 miljoner kronor till mediestöd till landsbygd. Det handlar framförallt om stöd till livsmedelsproduktion inom ramen för livsmedelsstrategi.

I landsbygdspaketet räknar Centern också in ett förslag om ersättning till privata vårdgivare för moms de måste betala på inhyrd personal. Landstingen kompenseras för den momsen. Förslaget kostar staten 210 miljoner kronor.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.