Radar

Nyval i potten i nytt brexitdrama i underhuset

Premiärminister Boris Johnson talar utanför 10 Downing Street i London.

Stopp för ett avtalslöst utträde ur EU. Det är målet när den brittiska parlamentsoppositionen försöker samla sig vid dagens återstart efter sommarlovet. Resultatet kan bli nyval – redan i oktober.

Det brittiska pundet faller till den lägsta nivån mot dollarn sedan hösten 2016 inför tisdagens batalj i det brittiska parlamentet.

– Alla säljer pundet då vi till följd av den politiska riskbilden har tvingats inse att brexit utan avtal är möjligt, säger valutastrategen Junichi Ishikawa på investmentbanken IG Securities i Tokyo till Reuters.

Majoritet mot regeringen

Storbanken Goldman Sachs höjer samtidigt sannolikheten för ett brittiskt EU-utträde utan avtal till 25 procent, från tidigare 20 procent. Huvudscenariot är dock fortfarande brexit med avtal, vars sannolikhet ligger på 45 procent, enligt Goldman Sachs analytiker.

Sannolikheten för att det inte blir brexit alls beräknas till 30 procent, mot tidigare 35 procent.

Även om premiärminister Boris Johnson i går bedyrade att han inte vill ha något nyval är det ändå vad presskåren i London tycks förvänta sig. Åtminstone om oppositionen i eftermiddag eller i kväll lyckas få ihop en tillräcklig majoritet mot Johnson och hans regering.

Kan vara sista chansen

Oppositionen hoppas kunna driva igenom ett flerstegskrav.

”Det här förslaget kommer att hindra Boris Johnson från att tvinga fram en oansvarig och skadlig avtalslös brexit den 31 oktober. Den här veckan kan vara parlamentets sista chans att stoppa ett avtalslöst utträde. Parlamentsledamöterna måste agera i nationens intresse”, hälsade Labours brexittalesman Keir Starmer i ett uttalande i går.

Tanken är att juridiskt binda regeringen att be övriga EU om förlängd förhandlingstid fram till slutet av januari 2020 – om inte parlamentet senast den 19 oktober antingen godkänt ett utträdesavtal eller beslutat sig för att stödja ett avtalslöst lämnande av EU.

Nyval på gång?

Oppositionen hoppas nå en majoritet med hjälp av de konservativa ledamöter som också är emot ett ”no deal”-läge, däribland den tidigare finansministern Philip Hammond. Hammond är positiv: En allians av oppositionspartier och rebeller från Konservativa partiet bör tillsammans kunna besegra Johnsons regering, säger han enligt nyhetsbyrån Reuters.

Johnson och hans regering har kontrat med att varna för att den som inte stöder partilinjen inte kommer att få kandidera för partiet i kommande val.

– Vi ser en eventuell omröstning i morgon som en förtroendeomröstning när det gäller regeringens förmåga att ordna ett avtal och vi kommer att hantera det på det sättet, sade en regeringskälla till brittiska journalister i London i går.

Enligt Johnson kommer det att vara ”fullständigt omöjligt” att förmå EU att ändra det nuvarande utträdesavtalet om parlamentsoppositionen vinner i dag. Motåtgärden från regeringen väntas i så fall bli att redan i morgon föreslå nyval, preliminärt till den 14 oktober.

Sker det vill Labourledaren Jeremy Corbyn att partiets ledamöter röstar för ett nyval, men med en tvingande skrivning rörande ett uppskjutet utträde, rapporterar Reuters med hänvisning till uppgifter från tidningen The Suns politiska redaktion.

Ber om stöd

Boris Johnson har ändå manat parlamentet att stödja honom redan i dag.

– För att visa våra vänner i Bryssel att vi är enade i vår avsikt bör parlamentsledamöterna rösta med regeringen, mot (Labourledaren Jeremy) Corbyns meningslösa försening. Jag vill att alla ska veta det: under inga som helst omständigheter kommer jag att be Bryssel om en förlängning. Vi lämnar den 31 oktober, oavsett vad som händer, sade premiärministern i London i går.

Utrikesminister Dominic Raab spär på genom att varna parlamentsledamöter för att invagga EU i en känsla av att en hård brexit inte kommer att ske.

– Det kommer inte att bli någon mer förlängning, dundrar Raab i nyhetskanalen Sky News och lägger till att den enda ”handbroms” som är i vägen för leverans av brexit är den ”kvardröjande känslan” i Bryssel att det brittiska parlamentet kommer att stoppa eller dra ut på utträdet.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.