Radar

”Minska animalieproduktionen i svenskt jordbruk”

Det svenska jordbruket står för cirka 13 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och det mesta hör ihop med djurhållningen.

I en replik till Jordbruksverkets Christina Nordin skriver flera forskare att det krävs förändringar i jordbruket om vi ska klara av att minska våra utsläpp och klara klimatmålen. Istället för kött- och mjölkproduktion bör vi satsa på vegetabilier såsom spannmål, baljväxter, oljeväxter, nötter, frukt och grönsaker.

I Svenska Dagbladet skriver Jordbruksverkets Christina Nordin att hon vill se fler djur i det svenska jordbruket. Det motiveras bland annat med att Sveriges mjölkproduktion är klimateffektiv i ett internationellt perspektiv och att mjölkproduktionen är svenskt jordbruks ryggrad och därför bör utökas.

Flera forskare, från bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Chalmers, vänder sig emot dessa påståenden och svarar att även om hela jordens animalieproduktion var lika klimateffektiv som Sveriges, skulle inte klimatmålen kunna nås med nuvarande konsumtionsnivåer.

Forskarna skriver i SvD att det svenska jordbruket i dag står för cirka 13 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och majoriteten av jordbrukets utsläpp är förknippade med djurhållningen.

En omställning kräver politisk handling och styrning

Enligt IPCC-rapporten krävs minskad animaliekonsumtion för att klara det klimatpolitiska målet om nettonollutsläpp till 2045 och andra miljömål. Rapporten lyfter också fram behovet av mer hållbara odlingssystem som bland annat innebär att minimera växthusgasutsläppen, näringsläckaget och användningen av bekämpningsmedel, samt bevara markbördigheten.

”Med färre djur, speciellt färre grisar, kycklingar och intensivt uppfödda idisslare, blir det betydligt lättare att åstadkomma detta eftersom stora arealer åkermark som i dag används till foderproduktion frigörs”, skriver forskarna från SLU och Chalmers.

En omställning till ett hållbart jordbruk, som ger en ökad produktion av mat, kräver politisk handling och styrning, och att lantbrukare ges förutsättningar att ställa om, menar forskarna.