FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES, släppte nyligen en rapport som visar att ungefär en miljon arter – växter och djur – är utrotningshotade. Många riskerar att försvinna inom ett årtionde.

”Vi måste göra allt vi kan för att hejda förlusten av arter. Ett sätt för Sverige att bidra till det globala arbetet för biologisk mångfald är att återinföra arter som försvunnit från våra marker på grund av människan”, skriver bland annat riksdagsledamot och talesperson för biologisk mångfald Rebecka Le Moine (MP) Linnéa Falk, Rewilding Sweden och Stig-Olof Holm, universitetslektor vid Umeå universitet i Aftonbladet.

Deras betande skapar livsutrymme åt många andra

Visent och skogsvildren har tidigare funnits i Sverige men utrotats. Myskoxen planterades från Grönland till Norge och några djur har invandrat till Sverige men populationen behöver stärkas.

Enligt debattörerna är visent, vildren och myskoxe nyckelarter vars betande skapar livsutrymme åt många andra. Att återinföra dem vore ett sätt att restaurera och höja naturvärden genom att återställa naturens egna processer, menar de.

”Frågan är inte om det går, utan om vi vill”

Skogsvildrenen, som i dag finns närmast i Ryssland och Finland, kan till exempel leva på renlav vintertid, samt utgöra ett byte för rovdjur, vilket skulle kunna leda till färre rovdjursangrepp på tamdjur. Visenten kan värna det öppna, betade landskapets biologiska mångfald och gynna växter, insekter och fåglar.

Myskoxen lever av olika arter vide på fjällen och kan också ha betydelse för att locka besökare och därmed skapa jobb i den lokala turistnäringen i glesbygd, menar debattörerna.

”Ska Sverige vara världsledande på miljöområdet krävs det att arbetet för den biologiska mångfalden växlas upp i hela landet. Att återintroducera arter till den svenska vildmarken är fullt möjligt. Frågan är inte om det går, utan om vi vill”, avslutar de.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.