”Att du oroar dig över klimatförändringarna och hur det kommer att bli framöver är ett gott tecken. Det betyder att du har förstått situationens allvar, vilket inte alla har. Det visar också att du är empatisk och smart. Så var stolt över det!” skriver Naturskyddsföreningen på sin hemsida.

För att må bättre när oron och ångesten gör det svårt att orka agera listar de följande fem tips: 

1. Kom ihåg att du inte är ensam

Vi är många som oroar oss över klimathotet. Även om det kan kännas som att inte tillräckligt många gör något, så blir vi allt fler som inser situationens allvar och som agerar i stort och i smått. På sista tiden har en rad kraftfulla gräsrotsinitiativ tagits världen över. Läs gärna om dem för att få hopp. 

Innan en stor förändring sker, kan det kännas som att nästan ingenting händer. Men när tillräckligt många skriker tillräckligt högt kan förändringen komma snabbt. Undersökningar visar att en engagerad och driven minoritet kan förändra en majoritet. Alla i samhället behöver alltså inte driva på för en förändring, det räcker med att 25 procent gör det, en så kallad kritisk massa. Vi tror att vi snart är där! 

2. Hitta andra som känner som du

Att prata med andra som känner som en själv gör att man mår bättre. Så prata med folk i din omgivning, hitta dem som förstår hur du känner och tänker. Det kan vara fysiska möten med människor eller samtal i grupper på nätet. På Facebook finns det flera grupper för klimatengagerade. Sök runt och hitta den som passar dig!

3. Agera tillsammans

Bästa sättet att ta sig ur ångest är att göra något. Allra effektivast är att göra det tillsammans med andra. En sak du kan göra är att gå med i en klimatgrupp som arbetar med lokala klimatfrågor och opinionsbildning.

Du kan också göra en insats genom att påverka din omgivning på arbetsplatsen, i skolan, i familjen och bland vännerna.  Se över resepolicyn på jobbet, bjud vännerna på vegetariskt eller ta med familjen på tågsemester. Och förklara varför. 

En mycket viktig sak vi alla kan göra är att ställa krav på politikerna eftersom de stora utsläppsminskningarna kräver politiska beslut. Du kan cykla men inte bygga cykelbanor, du kan välja tåget framför flyget men inte lägga nya tågräls. Därför är det viktigt att rösta på klimatvänliga politiker och att ställa krav på klimathänsyn i alla politiska beslut. Kontakta politikerna och kräv en tuffare klimatpolitik! 

4. Få tid till återhämtning

En enda person kan inte göra allt. Var rädd om dig så att din kraft och ork inte tar slut. Glöm inte att vi är många som kämpar för en hållbar framtid tillsammans och att du behöver tid till återhämtning för att orka fortsätta kämpa.  Gå gärna ut och i naturen, den har en erkänt läkande kraft. 

5. Mår du riktigt dåligt – gå till en psykolog

Om du mår riktigt dåligt, kontakta din vårdcentral och be att få träffa en psykolog. Det gör ont att inse hur illa vi människor behandlar jorden och oss själva. Kanske kan det aldrig sluta göra ont. Men vi måste ändå samtidigt få njuta av livet och allt fantastiskt som finns runt omkring oss. 

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.