– Det är inte så att gener inte spelar någon roll, men det finns ingen specifik ”gay-gen”, säger forskaren Niklas Långström.

Vad är det som avgör om vi blir homo-, hetero- eller bisexuella? Det vill säga vår sexuella läggning, eller rättare sagt vilka sexuella partner vi väljer. Finns svaret i vår arvsmassa, alternativt i vår uppfostran och miljön runtomkring oss – eller är saken mycket mer komplicerad än så?

I början av 1990-talet ansåg sig forskare i USA ha funnit svaret. Det är en specifik gen, konstaterade de i tidskriften Science.

Nu har dock amerikanska, brittiska och svenska forskare tagit ett betydligt större grepp än tidigare. Resultatet, som även det nu publiceras i Science, visar tydligt att det inte finns några specifika genetiska varianter som avgör en människas sexuella läggning.

Liten betydelse

– Det finns alltså ingen enskild genetisk variant eller en kombination av sådana som tydligt förutsäger en människas sexuella läggning, säger Niklas Långström, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom den aktuella studien.

– Vi forskare blev kanske inte så förvånade, eftersom det går hand i hand med annan forskning kring exempelvis beteenden och personlighetsdrag, att det är mycket mer komplicerat än så. Antagligen är det en rad olika saker som avgör vår sexuella läggning där generna har en viss betydelse.

Studien bygger på dna-data från UK Biobank och det amerikanska genanalysföretaget 23andme, där uppgifter från det svenska tvillingregistret vid Karolinska institutet har använts för att säkerställa resultaten. Enligt studien, där dna och uppgifter från cirka 490 000 personer ingår, förekom endast fem av hundratusentals möjliga genvarianter något oftare hos personer som haft samkönat sex, jämfört med dem som aldrig hade haft det.

Två av genvarianterna återfanns hos både män och kvinnor, medan två hittades enbart hos män och en endast hos kvinnor.

Sammantaget, skriver forskarna, ligger genernas effekt på våra sexuella partnerval någonstans mellan 8 och 25 procent.

– Det är alltså inte så att generna inte har någon betydelse, men varje enskild genetisk variant har en mycket liten effekt, säger Niklas Långström.

Ingen grund för diskriminering

Syftet med studien har varit att bredda kunskapen om människans sexualitet och underliggande biologi. Författarna understryker att resultaten ger starka belägg för sexuell mångfald och inte på något sätt stödjer diskriminering på grund av sexuell preferens.

– Under skrivarbetet har vi samarbetat med hbtq-personer, exempelvis vad gäller språkbruk. Vi är också tydliga med vad studien inte visar, vilket inte är så vanligt. Det har vi gjort eftersom historien visar att politiker och opinionsbildare ibland använder forskning för att motivera diskriminering, säger Niklas Långström.

En lättfattlig genomgång av studiens syfte, upplägg och resultat går att läsa här.

I Sverige dör ungefär 900 människor av narkotika- eller läkemedelsförgiftning varje år. Vanligaste orsaken är just opioider, som till exempel heroin eller fentanyl.

Nässprayen naloxon fungerar som ett motgift mot alla sorters opioider. I dag får naloxon bara skrivas ut av läkare och sjuksköterskor direkt till personer som är i riskzonen för överdos.

Men redan inom några månader skulle naloxon kunna finnas att köpa receptfritt på apotek runt om i Sverige, enligt socialministern.

Orsaken är att Läkemedelsverket ändrar sin bedömning att lagen inte tillåter att naloxon säljs receptfritt.

Apotekspersonal ger instruktioner

Så sent som för ett år sedan sade Läkemedelsverket nej till receptfritt naloxon. Orsaken var att den som får läkemedlet måste få information om hur det ska användas. Lösningen som Läkemedelsverket kommit fram till är att apotekspersonalen står för de instruktionerna.

– En av de viktigaste sakerna är att man bara får spreja en gång, förpackningen innehåller bara en dos. Det skiljer sig från andra typer av nässprejer som man kanske provsprejar innan man använder, säger Paulina Tuvendal, senior utredare vid Läkemedelsverket.

Dessutom måste den som ger naloxon alltid ringa 112. Naloxon fungerar som ett motgift vid opioidöverdos men den effekten kan vara otillräcklig.

Innan naloxon kan börja säljas på apotek krävs att ett företag som tillverkar läkemedlet inkommer med en ansökan, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Demokratin behöver utveckla sina arbetsformer för att inte stelna. Samhället förändras snabbt, och det behövs nya kanaler för människor att delta. Vi tror att allmänheten har mycket mer klokskap att bidra med i klimatdiskussionen än vad som kommer fram idag, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre i ett uttalande.

Flera europeiska länder, däribland Frankrike, Danmark och Finland, har under de senaste åren använt sig av medborgarråd för få inspel från allmänheten i svåra politiska frågor. I mars 2024 är det dags för Sveriges första nationella medborgarråd för klimatet att träffas. 

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

– I dagens politiska debatt möts inte människor. Det gör att man har dålig förståelse för hur andra människor tänker, vilket skapar polarisering i samhället. Samtidigt är klimatet och klimatomställningen väldigt svåra frågor. Tanken med medborgarrådet är att skapa en viktig konversation om hur vi kan hantera och lösa de här frågorna tillsammans, säger Tim Daw till Miljö & utveckling.

Diskussionerna förs med stöd från experter inom klimatområdet, och ska utmynna i ett antal konkreta förslag eller synpunkter. I maj ska rådet rösta om dem, för att därefter förmedla resultatet till beslutsfattare.

Minsta gemensamma nämnaren

Förhoppningen från initiativtagarna är att diskussionerna kan vara mer nyanserade och konstruktiva när människor får chans att fördjupa sig i ämnet, och undvika partipolitiska ställningskrig.

– Vi ser det som ett sätt att få reda på vilken den minsta gemensamma nämnaren är i olika frågor, vilket kan vara till stor hjälp när beslutsfattare ska utforma nya förslag. Men vi vet ju inte alls vad det kommer att leda till, eftersom det är en öppen process, säger Tim Daw till DN.

Till skillnad från i länder som Frankrike drivs inte medborgarrådet för klimatet av regeringen, utan är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men Tim Daw hoppas ändå att regeringen ska ta emot medborgarrådets slutsatser, säger han til Miljö & utveckling.

– Klimatfrågan är jättesvår för politiker att hantera. Genom att skapa en ”miniversion av Sverige” hoppas vi att medborgarrådet kommer kunna stödja, ge input och komma med idéer som politiker kan fånga upp. Vi hoppas att rådet kan lista upp argument och vägar som är blinda fläckar i den politiska debatten i dag.