I ett pressmeddelandet skriver Jordbruksverket att den höga skörden beror på att arealen med högavkastande höstsådda grödor är stor. I år är den totala arealen höstsådda grödor 505 tusen hektar, att jämföra med förra årets 346 tusen hektar. För höstvete är årets areal rekordhög med 420 tusen hektar.

Samtidigt är prognosen för avkastningen per hektar högre än genomsnittet för de senaste fem åren för samtliga spannmålsgrödor. Avkastningen förväntas bli i nivå med de goda åren 2014 –2015 och mellan 60 procent och 70 procent högre än 2018 års rekordlåga hektarskördar, enligt Jordbruksverket.

Tredje största skörd av raps och rybs på 20 år

Exempelvis väntas hektarskörden för höstvete, den gröda som ger högst avkastning, bli 7 300 kilo per hektar i år. Totalskörden av höstvete förväntas bli 3,1 miljoner ton vilket motsvarar 52 procent av den totala spannmålsskörden. För vårkorn och havre förväntas totalskörden bli 1,3 respektive 0,7 miljoner ton.

Totalskörden för oljeväxter, som raps och rybs, uppskattas bli drygt 350 000 ton, vilket är den tredje största skörden på 2000-talet.

Jordbruksverkets prognos baseras på statistiska samband mellan tidigare års temperatur, nederbörd och skördar. I beräkningarna används också uppgifter om odlade arealer för 2019.

Prognosen säger dock inte något om kvaliteten på de grödor som skördas. En förutsättning för beräkningarna är att vädret i augusti och framåt blir som under ett normalår. Preliminär statistik för bärgade skördar kommer att publiceras den 15 november.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.