Zoom

Chilenska skolor samlar in regnvatten för att kunna odla grönsaker

Omar Santander, rektor på Samt Alto-skolan visar runt i det växthus som lärare tillsammans med eleverna och deras familjer byggt.

Skolbarnen i grannkommunerna Ovalle och Río Hurtado i norra Chile har vattenvård på schemat. För att bekämpa torkan i regionen samlar eleverna upp regnvatten och återvinner så kallat gråvatten (bad-disk- och tvättvatten) för att kunna bevattna frukt- och grönsaksträdgårdar i området. Några gymnasielever har dessutom byggt ett filter som ska rena det återvunna vattnet.

– Vår omsorg om vatten måste börja med barnen, säger Alejandra Rodríguez vars son går i skolan i den lilla byn Samo Alto vid Andernas sluttning, en kommun med 4 000 invånare i Coquimboregionen.

– Min son tog hem en tomat som han skördat för att kunna använda fröna. För eleverna är skörden själva belöningen. Han anlade sin trädgård bredvid vårt hus och det var väldigt spännande, säger Maritza Vega, lärare vid skolan som har 77 elever i åldrarna fyra till 15 år.

Renas i dubbelfilter

Under en rundtur bland landsbygdsskolor i området berättar Samo Alto-skolans rektor, Omar Santander, att Hurtado-floden förr var rik på vatten.

– I dag får vi alternera och vattna vissa grödor i några dagar och sedan gå över till andra. Det blir en kamp om vad som ska vattnas.

I Samo Alto-skolan både återvinner man vatten och samlar in regnvatten till olika användningsområden.

–  Vattnet renas sedan i ett dubbelfilter, förklarar han och pekar på en damm som rymmer 5 000 liter renat vatten.

Fyra elever på El Guindo-skolan i regionen Ovalle berättar om hur vattenprojektet ökat deras medvetenhet kring vattenanvändning och vikten av att ta hand om det lilla vatten som finns
Fyra elever på El Guindo-skolan i regionen Ovalle berättar om hur vattenprojektet ökat deras medvetenhet kring vattenanvändning och vikten av att ta hand om det lilla vatten som finns. Foto: Orlando Milesi/IPS

Skolans vattenräkningar har blivit mycket lägre, men Omar Santander anser att det viktigaste är den medvetenhet projektet har skapat hos barnen.

– Det brukade finnas mycket vatten här och de vuxnas vanor kommer från den tiden. Nu får studenterna hjälpa till med att öka medvetenheten i sina egna familjer. Vi vill att miljötänket ska finnas med hela livet, säger han.

För 13-åriga Admalén Flores har projektet lett till en insikt om att egenskördade tomater är både godare och bättre, medan 13-åriga Alexandra Honores farfar numer återanvänder vatten.

Kunskap för livet

Grundskolan El Guindo, någon mil från Ovalle, en stad känd för narkotikaförsäljning, presterade dåligt i alla tester – tills för tre år sedan.

Det var då rektorn Patricio Bórquez och läraren i naturvetenskap, Gisela Jaime, påbörjade arbetet med att återvinna gråvatten. De planterade också träd och inhemska växter för att anpassa sig till det nederbördsfattiga klimatet.

– Att lära sig att vårda miljön ger kunskap för livet, säger Patricio Bórquez.

– Projektet föddes för att det inte fanns någon vegetation, fyller Gisela Jaime i. I dag återvinner vi 8 000 liter vatten i månaden.

– Vår skola var stigmatiserad på grund av det utbredda drogmissbruket. I dag är vi kända som skolan med flest program. Vi kom på tredje plats när det gäller vetenskap, säger hon.

Gisela Jaime beskriver hur arbetet gjort såväl barnen som hela samhället mer medvetna om vikten av att hushålla med vatten och andra resurser.

Mindre regn

Nicolás Schneider är geograf och grundare av stiftelsen ”Un Alto en el Desierto”. Han berättar för IPS att hans icke-statliga organisation uppskattar att en miljon liter gråvatten har återvunnits efter åtta års arbete med landsbygdsskolor i Ovalle.

Han beskriver vattensituationen i Coquimboregionen som kritisk. Här, på den södra gränsen till Atacamaöknen, är 90 procent av marken utsatt för erosion och nederbörden varierar kraftigt.

På telefon från Chiles meteorologiska institut berättar Catalina Cortés att  det föll endast 37,6 millimeter regn 2018 – långt under det normala genomsnittet för perioden 1981-2010 på 105,9 millimeter.

– På grund av klimatförändringarna regnar det mindre och mindre och när det gör det är nederbörden mycket koncentrerad. Både bristen på regn och koncentrationen av nederbörden drabbar lokalbefolkningen hårt,  säger hon.

Vattenreningsfiltret byggdes av en grupp studenter och deras lärare vid Ovalles polytekniska gymnasium, med ekonomiskt bistånd från de styrande i Coquimboregionen i norra Chile
Vattenreningsfiltret byggdes av en grupp studenter och deras lärare vid Ovalles polytekniska gymnasium, med ekonomiskt bistånd från de styrande i Coquimboregionen i norra Chile. Foto: Orlando Milesi/IPS 

Innovativt återvinningsfilter

På det polytekniska gymnasiet i Ovalle har några elever, med vägledning från sina lärare, byggt ett system för vattenfiltrering, från början konstruerat av Eduardo Leiva, professor i kemi och apotek vid Katolska universitetet. Syftet med filtret är att höja den tekniska standarden med vilken gråvatten renas liksom att förbättra vattnets kvalitet.

Prototypen, som också består av två tusenlitersdammar, återvinner gråvatten från gymnasiets badrum och räcker till att bevattna tre områden där 48 olika trädslag planterats. Liknande filter kommer att installeras i åtta andra landsbygdsskolor i Ovalle.

– Filtermaterialet kan vara aktiverat kol, sand eller grus, säger Hernán Toro, huvudlärare för industriell montering.

– Vi testade filtret på det värsta vattnet i Ovalle, säger 17-årige elektronikstudenten Duan Urqueta. År 2018 vann vi förstapris med vårt filter på Science Fair i La Serena (huvudstaden i regionen Coquimbo).

Duan Urqueta som studerar elektronik på Ovalles polytekniska gymnasium beskriver det prisvinnande vattenfiltret som han var med och byggde
Duan Urqueta som studerar elektronik på Ovalles polytekniska gymnasium beskriver det prisvinnande vattenfiltret som han var med och byggde. Filtret ska nu installeras i åtta andra skolor i norra Chile. Foto: Orlando Milesi/IPS

”Inte tillräckligt”

En av lärarna på skolan, Hernán Toro, säger att upplevelsen varit berikande och har haft en stark social påverkan.

– Vi sår frön av ekologisk medvetenhet hos eleverna. Det är ett program som erbjuder lärande, service och hjälp till samhället. Alla lär sig.

Geograf Nicolás Schneider anser dock att vattenåtervinning inte är tillräckligt  för att bekämpa bristen på vatten i denna nederbördsfattiga zon.

– Det saknas instrument för territoriell planering eller förvaltning av vattendrag, säger han.

– Med det nuvarande regelverket för vatten har jordbruksexporten, främst av frukt, tagit över dalarna och koncentrerat vattenanvändningen … och regeringen blundar för det.