Med sina runt 115 centimeter på höjden är kejsarpingvinen den största pingvinarten som lever på jorden i dag. Men för 60 miljoner år sedan? Knappast!

Forskare vid Canterburymuseet i Nya Zeeland har analyserat stora benfynd som hittades på södra ön i fjol. Fossilen har visat sig vara kvarlevor av en enorm pingvinart som levde i området under epoken paleocen, enligt AFP – crossvallia waiparensis.

Arten, runt 160 centimeter hög och 80 kilo tung, ska vara närbesläktad med en annan förhistorisk pingvingigant, crossvallia unienwillia, som upptäcktes i Antarktis för flera år sedan, enligt BBC.

– Det här bekräftar återigen vår teori om att pingviner var mycket stora tidigt i sin utveckling, säger forskaren Vanesa de Pietri vid Canterburymuseet till AFP.

Kunde utvecklas

Att pingvinerna kunde växa sig så stora beror förmodligen på de ideala levnadsförhållanden som rådde då.

– Det vi i dag kallar Nya Zeeland satt under epoken paleocen ihop med Australien, som i sin tur tros ha varit sammankopplat med Antarktis. Vattnet var sannolikt många grader varmare än i dag, enligt Paul Scofield vid Canterburymuseet, och ungefär vid samma tid dog många stora marina reptiler ut i haven.

– Sedan, i 30 miljoner år, var det de gigantiska pingvinernas tur, säger Scofield till BBC.

Det är ännu inte klarlagt varför de vingbeklädda jättarna till sist, även de, dog ut. Enligt forskarna kan det bero på framväxten av stora, havslevande konkurrenter som tandvalar och sälar.

Nya Zeeland

Fynden följer en lång tradition av fossila kvarlevor från mycket stora förhistoriska fågeldjur i Nya Zeeland.

Förra veckan meddelade Canterburymuseet att man hittat ben från en gigantisk papegoja, nära en meter lång och runt 19 miljoner år gammal.

Tidigare fynd har avslöjat existensen av en fyra meter hög Moafågel och en örn med ett vingspann på tre meter, rapporterar AFP.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.