Historien bakom naturens mest välklädda djur nystas långsamt upp.
Nya fossilfynd i Nya Zeeland visar att pingvinen en gång i tiden var stor som en människa – och 80 kilo tung.
Med sina runt 115 centimeter på höjden är kejsarpingvinen den största pingvinarten som lever på jorden i dag. Men för 60 miljoner år sedan? Knappast!
Forskare vid Canterburymuseet i Nya Zeeland har analyserat stora benfynd som hittades på södra ön i fjol. Fossilen har visat sig vara kvarlevor av en enorm pingvinart som levde i området under epoken paleocen, enligt AFP – crossvallia waiparensis.
Arten, runt 160 centimeter hög och 80 kilo tung, ska vara närbesläktad med en annan förhistorisk pingvingigant, crossvallia unienwillia, som upptäcktes i Antarktis för flera år sedan, enligt BBC.
– Det här bekräftar återigen vår teori om att pingviner var mycket stora tidigt i sin utveckling, säger forskaren Vanesa de Pietri vid Canterburymuseet till AFP.
Kunde utvecklas
Att pingvinerna kunde växa sig så stora beror förmodligen på de ideala levnadsförhållanden som rådde då.
– Det vi i dag kallar Nya Zeeland satt under epoken paleocen ihop med Australien, som i sin tur tros ha varit sammankopplat med Antarktis. Vattnet var sannolikt många grader varmare än i dag, enligt Paul Scofield vid Canterburymuseet, och ungefär vid samma tid dog många stora marina reptiler ut i haven.
– Sedan, i 30 miljoner år, var det de gigantiska pingvinernas tur, säger Scofield till BBC.
Det är ännu inte klarlagt varför de vingbeklädda jättarna till sist, även de, dog ut. Enligt forskarna kan det bero på framväxten av stora, havslevande konkurrenter som tandvalar och sälar.
Nya Zeeland
Fynden följer en lång tradition av fossila kvarlevor från mycket stora förhistoriska fågeldjur i Nya Zeeland.
Förra veckan meddelade Canterburymuseet att man hittat ben från en gigantisk papegoja, nära en meter lång och runt 19 miljoner år gammal.
Tidigare fynd har avslöjat existensen av en fyra meter hög Moafågel och en örn med ett vingspann på tre meter, rapporterar AFP.
Pingvinen
Med sin täta fjäderdräkt och sin strömlinjeformade kroppsbyggnad är pingvinerna anpassade för att leva i svalt klimat. De förekommer visserligen i tropiska klimat, men då bara på platser i anslutning till kalla havsströmmar.
Vilda pingviner lever bara på södra halvklotets sydliga delar – i Antarktis, på Nya Zeeland, i södra Australien, i vissa delar av Sydamerika och Galapagosöarna och i södra Afrika.
Det finns mellan 17 och 19 olika levande pingvinarter i dag. Fjäderdräkten är tjock, tät och vattenavvisande, och huden är belagd med ett ordentligt fettlager. På så sätt kan pingvinen klara av att hålla sig varm i kalla temperaturer.
Trots att pingviner är vingbeklädda kan de inte flyga. Istället använder de vingarna som styva åror, som ger dem fart när de simmar. De är också fantastiska dykare. Kejsarpingvinen kan dyka så djupt som 250 meter, och stanna under ytan i 18 minuter – längre än någon annan fågel.
Pingviner äter främst kräftdjur, fiskar och bläckfiskar. Men de kan också fasta under långa tider – något som kommer väl till pass under ruvandet av ägg. I kejsarpingvinens fall är det pappan som tar hand om ägget i upp till två månader. Ägget balanserar på pappans fötter och skyddas av en fjäderbeklädd ficka på magen, medan mamman ger sig i väg för att samla mat i magen, som hon sedan ger till sin unge genom munnen när hon kommer tillbaka.
Källa: WWF, National Geographic, Naturhistoriska riksmuseet
