Medan två tredjedelar av världens befolkning förväntas bo i städer år 2050, fortsätter trycket att öka på skogarna som avverkas för att ge plats för jordbruk.
Kina, Indien och Nigeria förväntas vara drivande i en kraftigt ökad urbanisering. Under de kommande årtiondena beräknas andelen som bor i stadsområden öka från nuvarande cirka 55 procent till 68 procent, enligt FN-siffror.
Luc Gnacadia, tidigare miljöministern i Benin och före detta exekutiv sekreterare för FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD) menar att när fler människor flyttar till städer – där inkomster och konsumtion i allmänhet är högre – ökar trycket på skogarna att producera mer animaliska och processade livsmedel, vilket kräver mer avverkning.
– Det system som vi har, att utvinna naturresurser och använda dem för slösaktiga konsumtionsmönster, det systemet gäller fortfarande, sa Gnacadia till IPS under den internationella markkonferensen i Turkiet, som slutade 19 juni.
– Det är färre människor som producerar mer för städerna, vilket innebär att de kanske bara utnyttjar jorden och skogen, och får oss att bli mer och mer sårbara för klimatstörningar samtidigt som de bidrar till dem.
Luc Gnacadia påpekar att skogar försvinner på grund av vad han beskrivit som missbruk av mark i jordbruket. Att jordbrukets expansion globalt sker genom att inkräkta på existerande, hittills orörda, ekosystem, inklusive skogar.
Global tryck på resurserna
Den globala efterfrågan på gummi och palmolja har drivit på förändringar i markanvändningen, särskilt i länder som Indonesien och Papua Nya Guinea, där regeringar har beviljat bolag att hyra mark genom tidsbestämda kontrakt för att öka sin nationella ekonomiska tillväxt.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppger att växande plantage- och stadsområden sätter större press på skogar och resurser, vilket skadar byar på landsbygden och förvärrar klimatförändringarnas effekter.
Luc Gnacadia menar att om vi vill undvika detta, måste markens potential och kapaciteten för avverkning utvärderas först: vad marken kan användas till måste tydligt identifieras innan vi fattar beslut.
– När vi använder marken för jordbruk, måste vi tydligt kartlägga och identifiera var landet har god hälsa och se till att vi undviker markförstöring. Allt som vi gör måste ha ett och samma mål. Vi använder marken men vi ser till att den inte förlorar sin produktivitet, och vi tar inte slut på alla dess näringsämnen.
– För de marker som utsätts för markförstöring måste vi göra allt vi kan för att minimera det… Vi måste bedöma om det fortfarande finns socioekonomiska förutsättningar att återställa dem, att ge dem livet åter. Om det är så måste vi göra det.
43 megastäder år2030
År 1990 fanns endast tio megastäder i världen. I dag finns 33 stycken med ett invånarantal på över tio miljoner. Till år 2030 väntas antalet stiga till 43, främst i utvecklingsländerna.
Tokyo är världens största stad med en befolkning på cirka 37 miljoner människor, följt av New Delhi med cirka 29 miljoner och Shanghai med 26 miljoner. Indiens huvudstad förväntas dock överträffa Japans mest folktäta område före 2028.
UNCCD:s vetenskapspolitiska vicedirektör Mariam Akhtar-Schuster säger att länder måste införa en integrerad planeringsmekanism för markanvändning för att kunna tillgodose hushållens krav och behov samtidigt som de bibehåller och bevarar den naturliga miljön.
– Vi måste tänka på att stadsmänniskor också har behov av till exempel ved för matlagning och trä som byggmaterial. Detta tas från skogar, säger Akhtar-Schuster till IPS.
– Om en oreglerad expansion av stadsområdena äger rum, kommer närliggande skogar att påverkas och detta kan leda till en omfattande förstörelseprocess.
Sårbara skogar
Mariam Akhtar-Schuster betonar att det är en myndighetsfråga och att vi måste skapa rutiner och regler, hur mycket träd som får tas ur skogarna och hur många kontrollmekanismer för skogsbruket som måste vara på plats för att undvika olaglig avverkning.
– Stadsplaneringen bör också beakta att det behövs en infrastruktur för energi, säger hon och tillägger att skogar är mycket sårbara för mänsklig påverkan och det är en fråga som måste lösas.
– Jag säger inte att skogar inte ska brukas, men de måste brukas hållbart och det betyder att vi måste skapa fler regleringar, särskilt när det gäller utbyggnad av urbana områden.
Mariam Akhtar-Schuster menar att det tar väldigt många år för en liten trädplanta att bli till ett riktigt stort träd och den här tidsdimensionen måste beaktas vid all planering.
– Vi måste tänka mycket mer långsiktig om vi vill bruka skogarna hållbart och alltid kontrollera så att det sker en naturlig föryngring av skogarna, och kontrollera att åldersstrukturen i skogar nära stadsområdena är balanserad.
