Indiens sociala medier exploderade när överlevnadsexperten Bear Grylls avslöjade att premiärminister Narendra Modi ska medverka i hans tv-show “Man vs Wild”. Programmets hashtag blev snabbt en av världens mest använda samtidigt som dess trailer spreds som en löpeld över nätet.

I filmsnutten syns hur Grylls och Modi tillsammans navigerar en ström, tillverkar ett spjut och luktar på elefantdynga. Programmet sänds i Indien den 12 augusti och är det senaste i en rad medieframträdanden där fokus ligger på personen Modi, snarare än politikern. I ”Man vs Wild” ska premiärministern manifestera sitt miljöengagemang, men tidigare har han även fokuserat på andlighet och hälsa.

Sedan 2015 är Internationella yogadagen en officiell FN-dag, efter att Modi fått generalförsamlingens stöd för sitt förslag.
– Yoga är en ovärderlig gåva från vår tradition, förkunnade premiärministern från talarstolen i New York när han presenterade idén.

Toppar listan

Modi släppte nyligen en uppmärksammad träningsvideo och träningsföretaget Goqii har, för andra året i rad, utsett honom till Indiens främste hälsoinspiratör.

”Han är inte bara angelägen om att förbättra Indien utan också om att förbättra indiernas hälsa”, motiverar bolaget varför den 68-årige premiärministern toppar listan framför Bollywoodkändisar och cricketstjärnor.

Samtidigt är Modi inte främmande för att anspela på manlighetsnormer. I ett berömt uttalande förklarade han en gång att det krävdes en ”bröstkorg på 142 centimeter”, vilket han enligt egen utsago hade, för att genomföra tuffa politiska reformer.

Bygga personkult

Yoga, machokultur och miljömedvetenhet kan tyckas vara en oväntad kombination. Men enligt Henrik Chetan Aspengren, forskare på Utrikespolitiska institutets Asienprogram, är samtliga pusselbitar i projektet att bygga Modis personkult.

– Yogan har en roll för att signalera att man är förbunden med hinduiska traditioner och fysiskt aktiv. Men Modi har vid andra tillfällen stoltserat med sin breda bringa, så det finns inslag av traditionell machismo också, säger han.
Även miljöengagemanget bör ses i en politisk kontext, menar Chetan Aspengren.

– Det finns några olika budskap jag kan tänka mig att Modis strateger är ute efter här. Det ena handlar om att framställa Modi och Indien som internationella förebilder vad gäller klimat- och miljöfrågor, men det handlar också om att den hindunationalistiska rörelsen har en hel del miljöinslag. Att bevara den indiska subkontinentens mytologiska platser spelar in i den hinduiska andligheten.

Förkroppsligar kulturen

Med en bakgrund i den paramilitära organisationen RSS och en politik som tydligt prioriterar hinduer framför etniska minoriteter har Modi, precis som den hindunationalism han företräder, uppenbara auktoritära drag. Samtidigt vill premiärministern visa att han, liksom ideologin, har mjukare sidor.
– Det är mer komplext än att han vill projicera en Putinliknande machofigur. Modi har också besökt heliga platser och vill kommunicera att han förkroppsligar den hinduiska kulturen och Indiens civilisatoriska arv, säger Henrik Chetan Aspengren.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.