Radar

Flera oklarheter kring nytt burkaförbud

Arkivbild.

I veckan trädde ett nytt förbud i kraft mot att bära burka eller annan klädsel som täcker ansiktet i offentliga byggnader i Nederländerna.

Trots att införandet har föregåtts av mer än ett årtionde av debatt finns det fortfarande oklarheter kring hur förbudet ska tillämpas.

Sjukhus och skolor är några av de platser där förbudet kommer att gälla. Och det är inte bara huvudbonader med religiösa förtecken som omfattas. Varken motorcykelhjälmar eller skidmasker tillåts enligt den nya lagen.

Exakt hur anställda på exempelvis sjukhus ska se till att förbudet efterlevs diskuteras dock fortfarande, skriver tidningen De Volkskrant.

Väcker frågor

En branschorganisation för landets sjukhus har meddelat att det kommer vara upp till de enskilda medlemmarna att välja hur förbudet ska tillämpas. Det här har väckt frågor om hur den nya lagen rimmar med läkares vårdplikt.

Ett förslag på förbud lyftes först av det populistiska och främlingsfientliga Frihetspartiet och dess ledare Geert Wilders. Länge avfärdades förslaget, men debatten har förändrats över tid i takt med att fokus alltmer hamnat på de upplevda problem som ansiktstäckande klädsel kan innebära.

Raljerar över ängslighet

Mellan 200 och 400 kvinnor uppskattas bära heltäckande slöja i Nederländerna, ett antal som fått burkaförbudets motståndare att raljera över landets ängslighet gentemot muslimer.

”Det bor 17 miljoner människor i Nederländerna. +/- 300 kvinnor bär en burka. Det är 0,00001765 procent av befolkningen. Och det här oroar tydligen folk. Nederländerna är förlorat”, skriver skådespelaren Nasrdin Dchar på Twitter enligt De Telegraaf.

Burkaförbud

Flera länder i Europa har infört någon form av burkaförbud de senaste åren.
Danmark är det senaste i raden där det sedan augusti förra året är förbjudet att bära ansiktstäckande klädesplagg på offentliga platser.

I följande europeiska länder gäller antingen lokala eller nationella förbud:
Österrike
Frankrike
Belgien
Nederländerna
Italien (lokala förbud i ett fåtal städer)
Spanien (lokala förbud på några orter i Katalonien)
Schweiz (lokala förbud i ett antal kantoner)
Bulgarien

Källa: TT/BBC

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.